Wike Challenge Week 10!
Näst sista veckan på min utmaning & vi gick i mål = under de senaste 10 veckorna har jag lyckats samla ihop ~8000sek & 500lbs/227kg grönsaker till behövande familjer! Så himla stolt över mig själv & så tacksam för alla som ställt upp & donerat, spelar liksom ingen roll om det bara är 200g kryddor - för de familjer som aldrig annars har råd att köpa färsk basilika gör det ändå skillnad.
Måste erkänna att jag blev lite rörd när vi satt där i bilen mot marknaden - det är ändå en himla massa jobb som gått in i det här projektet de senaste 10 veckorna & det kändes STORT att ha nått det mål som bara för en månad sen kändes övermäktigt. Ännu större, att det här lilla projektet har växt & gjort så att marknaden fått en hel massa press & att de, tack vare de här donationerna, inte behövt skicka hem folk tomhänta så som de tvingats till tidigare. Känner också att vi lärt oss så mycket som familj. Tor har fått en bra grund att stå på när det gäller att bry sig om andra, även sånna som vi inte känner, Paul känner att han fått förnyat förtroende för folks medmänsklighet & jag har lärt mig att projekt som man brinner för är värda att pusha sig själv utanför ens bekvämlighetszon.
Wike Challenge Week 9!
Jag har känt mig lite nere med min utmaning de senaste veckorna - det har varit så himla mycket & så började skolan & alla mina donatorer blev superupptagna & jag kände att "shit, jag tror inte att jag kommer att kunna fixa det här"... Har ändå kämpat på, gett ungefär allt jag bara kunnat ge från vår trädgård, & låg innan idag ungefär 50kg från målet. Hade "bara" 10 kilo själv men så började mobilen sakta plinga igång igår & tillslut landade vågen på mer än 25kg. Åkte till marknaden med korg efter korg som såg ut så här & kände mig i ärlighetens namn helt hög på livet. Hur underbart att kunna ge bort en sån här höstbuffé?!
& så lämnade jag av hela lasset & började promenera tillbaka & det var bara världens FINASTE höstdag & jag hade egentid & kände mig så genuint lycklig! Eftersom jag publicerar ett Harvest inlägg varje onsdag på Facebook började jag skriva ihop det där jag gick & jag hann precis tänka "I'll end it with 'now I just have to pray that the God of Gourds hears me and delivers a whole bunch of squashes and pumpkins so that we can get that last cheque!" & min telefon lätt PLING & CHECKA vad någon som jag inte ens känner lämnat åt mig hos en av mina kompisar!
Nästan 14kg i squash & pumpor! Helt otroligt! Så nu har jag mindre än 10 kilo kvar till mitt mål & fortfarande två veckor på mig så den där checken är ju helt klart något att räkna med! Så otroligt lycklig ikväll, för jäklar vad jag kämpat för det här!
& så har jag kanske råkat utmanat båda våra borgmästarkandidater (valet är nästa månad) att se vem som kan hjälpa mig skaka fram mest grönsaker till nästa vecka...
Garden evaluation & 2018 recap...
Tidigare i somras gick jag lite spontant med i Guelphs horticultural society. De behövde fler medlemmar för att få bidrag, medlemskapet kostade som en lunch & jag fick rabatt på en massa handelsträdgårdar så det kändes som en win win att fylla i pappren & sen tänkte jag nog i ärlighetens namn inte så mycket mer på det fram till förra veckan. För då ringde en liten tant upp & bara "Jo men du kryssade ju i på medlemsansökan att du kunde tänka dig ett öppet hus av er trädgård så vi undrade om vi kunde komma förbi & se er trädgård inför säsongen 2019/2020?". Um... kom lite vagt ihåg att jag kryssade i den rutan men tänkte väl att vår trädgård kanske skulle vara visningsbar mer kring 2030 men eftersom det kändes väldigt ocharmigt att backa ur sa jag ja & sen dess har Paul & jag slitit som små jon i trädgården för att få de att se mer presentabel ut. Så nu blir det ett gigantiskt garden recap som får sammanfatta trädgårdsåret 2018.
Börjar med framsidan av vårt hus som har sett så deppig ut hela sommaren, med två döda enar & lite sporadiska blommor i mitten - så vi grävde ut alltihop & planterade två kaprifoler samt en Annabelle hortensia. Är väldigt nöjd med hur det ser ut på nära håll, men från gatan ser det fortfarande lite tunt ut så 2019 satsar jag på spaljeer med klätterväxter längsmed fasaden & så vill jag bli av med all gräsmatta.
Gräsmatta = det tristaste jag vet... & på det spåret, kommer även att låta vår boulevard garden växa nästa år.
Planerar att ta bort stenarna som separerar gräsmatten upp mot trädet & så ska jag plantera växter i en cirkel kring stammen. Tänker hostor eller mer lammöron, något som täcker in bra så att jag slipper dra en massa ogräs. På andra sidan uppfarten blir målet för 2019 att plantera mer "native plants" & så hade jag gärna fått något att växa upp längsmed staketet. Det är så himla fult att det hade varit en tjänst åt alla på gatan att dölja det...
Sen har vi två trädgårdsboxar längsmed det nya staketet som jag måste jobba på. De senaste åren har jag försökt fått något att växa någorlunda symetriskt på båda sidor & det har gått USELT eftersom vänstersidan får en massa sol medan högersidan får... men kanske en kvart? Men det här året testade jag hortensia & det gick vägen! Inte så att de har vuxit helt & hållet superjämt, men i alla fall inte så att det har växt superbra till vänster medans det har dödens dött till höger, så nästa sommar blir det hortensiafest på båda sidorna!
In genom trädgårdsgrinden - våra pallbäddar är ju på plats, så nästa år blir första året sen 2016 som vi inte behöver bygga något, tjoho! Däremot måste jag knöla in en massa mer blommor känner jag, grönsaker i all ära men jag vill ju ha en kitchen garden & då känner jag att jag är lite kort på blommor. Både i boxarna...
& längsmed sidorna...
& så vill jag bygga en hel massa splajeer utmed hela väggen. Vill att det ska bli som en "växtshock" då man kommer innanför grindarna & då känner jag att vi måste "bygga" uppåt. Tänker björnbär... Sen har vi vår pollineringsträdgård, där vi kommer att lägga till mer blommor nästa år. Ska börja redan nu till hösten med att gräva ner en massa lökar. Vill att det ska komma upp en hel massa tidiga vårblommor så att morgonpigga bin har något att äta innan resten av vårblommorna drar igång.
Bortanför den här delen har vi komposterna & de ser ju så där festliga ut, så jag vill försöka hitta en buske som jag kan dölja dem med. Måste bara klura ut vad som kan tänkas växa här - superbesvärliga förhållanden med vår valnöt som granne (förgiftar jorden) & rätt kompakt skugga.
Åt andra hållet av trädgården har vi våra "underhållningsområden", så dels uteplatsen som vi måste jobba på att mysa till (lampor, måste få in mer lampor!) inför nästa år:
& så nästa bit gräsmatta som jag vill minska på... Vill knöka in en liten damm här, hade varit så härligt med ett litet vattenfall & lite guldfiskar!
I fall att ni undrar "Men VAR?!" så tänker jag en långsmal damm i övergångsområdet gräsmatta/hönsgård. Hönsen kommer ju helt klart att protestera mot att vi inkräktar på deras område, men jag tänker att det ändå kommer att bli lite kul för dem med mer insekter kring dammen=roliga saker att äta. Själva hönsgården har jag också planer för, vill att den ska bli grönare, så det första jag ska göra är att plantera ett vildvin som jag hoppas ska täcka in staketet & så vill jag få in mer buskar. Gjorde ju ett tappert försök tidigare den här sommaren med det gick lite halvdant - dels för att hönsen var mycket tuffare på buskar än jag trodde men även för att det var så galet varmt.
Happ, & det var det. Hur trädgårdsutvärderingen gick? Jo men 10-12 små tanter dök upp med pennor & block & ÄLSKADE ihjäl Tor, hönsen & tomaterna. Fick så himla mycket positiv feedback & de tyckte att det var helt fantastiskt hur mycket vi åstakommit på fyra år. Nu inser jag ju att ett gäng kvinnor på 60-80 år inte kanske är den tuffaste gäng kritiker man kan åka på, men det kändes som om de genuint gillade vad vi gjort med vår tomt & att de var imponerade över att vi gjort allt själva istället för att hyra in någon. De kommer meddela sitt beslut i oktober, men vi har redan sagt att vi helst ser att vi är med på trädgårdsrundan 2020 istället för 2019 i fall att de bestämmer sig för att vi har kvalat in. Oavsett hur det blir med det, så himla stolt över hur långt vi kommit på de här fyra åren - från ett totalt vrak till trädgård till något som man faktiskt är stolt över att få visa upp!
Wike Challenge Week 7!
Okay, vecka 7 på utmaningen & "bara" fyra veckor kvar innan deadline. Börjar se ljuset i tunneln med andra ord! Den här veckan var det dock lite tungt med donationer måste jag erkänna, eftersom det var back-to-school hade folk helt enkelt inte riktigt tid att skörda. Tack & lov slog våra tomatplantor på någon form av turboväxel för att kompensera lite & spottade ur sig mer än 6kg på en vecka! Så även om det inte var en supervecka så fick vi ändå ihop närmare 13kg & har i nuläget lite över 60kg kvar innan vi når slutmålet. Det känns inte helt självklart att vi kommer att nå dit, men när jag pratade med Barb (ansvarig för marknaden) idag berättade hon att hon ser en stor ökning av privatpersoner som dyker upp med grönsaker så jag är så himla glad för att fler nu vet att de kan vända sig dit med sitt trädgårdsöverskott!
Så himla imponerad av dess tomatplantor förresten - helt otroligt att Tor & jag sådde dem mitt i vintern & nu är de högre än mig!
Wike Challenge Week 6!
Ska jag vara ärlig kände jag mig inte ett dugg motiverad för den här veckans wike-utmaning. Hade jag haft någon att lämna över allt på så hade jag lätt gjort det... men nu hänger ju hela utmaningen på mig så det var bara att bita ihop, maila donatorer, åka runt & hämta grönsaker, väga, tvätta & leverera. Lyckades få ihop nästan 20kg, så med tanke på hur låg min motivation var så är jag ändå nöjd. Sen måste jag också visa upp den här potatisen som jag grävde upp ur vår trädgård, 560g... lätt den största potatis jag sett i hela mitt liv!
Men tillbaka till utmaningen, på 6 veckor har jag samlat in mer än 150kg grönsaker - nu är målet att samla in ytterligare 70kg de kommande 5 veckorna. Känner mig lite lätt stressad eftersom jag inte lyckats få tag på några nya trädgårdar de senaste två veckorna, men min kompis Sarah har lovat att hon ska börja hjälpa mig så jag hoppas dels på lite avlastning men även nya idéer & kontakter. Vi får se hur det hela slutar - drömmen hade ju varit om vi kunnat få in ett helt lass med sugar pumpkins OCH ett gäng nya företag som är villiga att gå in med pengar...
Wike Challenge Week 4!
Igår lämnade vi av vårt fjärde lass med grönsaker & med det har vi redan kommit upp i 115kg på fyra veckor, alltså nästan 30kg per vecka! Så himla lycklig över att all den här maten kommer från lokala trädgårdar & hamnar hos familjer som verkligen behöver det! Sen kan jag tycka att det borde finnas mer lokala odlingsalternativ för familjer som inte har möjlighet att ha en egen trädgård, för det är ju helt klart så att det är ytterligare ett privilegie att ens kunna odla sin egen mat. Satt & tänkte på det bara i förgår när vi skulle äta middag...
Paj på egna ägg, egen mangold & lök samt egenodlade tomater, gurka, morötter & bönor... Klart att man alltid kan odla lite tomater i en kruka på sin balkong, men nog aldrig i den utsträckning att det går att producera tillräckligt för en hel familj... & absolut inte nog mycket för att kunna dela med sig. Så där känner jag lite att det är vår plikt att dela med oss av det överflöd vi har. Det som är så härligt är att så många verkar känna samma sak - när vi lämnade av gårdagens lass mötte vi för första gången ett gäng andra urban farmers som lämnade av grönsaker de med - helt oberoende av min utmaning, men word has spread & de kände precis som jag att det här var ett fantastiskt sätt att kunna hjälpa lokala familjer som kämpar ekonomiskt... & på tal om ekonomi - med gårdagens leverans har vi officiellt samlat in mer grönsaker än VDn för Wike väger så nu kommer de att donera $600 till marknaden! Mina små medhjälpare firade med freezies...
& Paul & jag korkade upp en flaska bubbel & skålade igårkväl! Nu måste jag bara samla ihop mig lite & sen försöka lista ut hur jag bäst ska jobba vidare på projektet under resten av sommaren. Hade ju på mig till Thanksgiving (så första veckan i oktober) att samla ihop 100kg så jag har 6 veckor kvar om jag ska hålla mig till det schemat & eftersom behovet inte förändrats bara för att jag uppnått målet för min utmaning så kommer jag naturligtvis att fortsätta. Bara det att jag alltid tycker att det är lättare att jobba MOT något, inte bara fortsätta att åka runt & plocka upp tomater & sallad lite willy nilly... Så jag måste brain storma lite kring hur jag ska kunna upprätthålla samma nivå på motivationen...
Sunflower joy...
I våras blev ju Tor inbjuden på ett födelsedagskalas i ett fjärilshus & det hela var bara så fint & välordnat. Här kör man ju inte fiskdamm så som vi gör i Sverige, men det är lite tradition att alla barn istället får en liten goodie bag när de går hem - i regel fullproppad med klubbor & plastkrimskrams. Jag avskyr de där små påsarna med hela min själ, så ni kan kanske förstå hur glad jag blev när mamman för det här födelsedagsbarnet istället lät alla barn välja en påse med pollinator friendly frön från fjärilshusets frökollektion. Tor valde en påse med solrosfrön & vi planterade dem tillsammans längsmed husväggen & hoppades på att ekorrarna i alla fall skulle lämna en eller två av dem... Well, the stars aligned & de missade ALLA fröna & nu ser gaveln på vårt hus ut så här:
Alltså, på riktigt så gör det här mig så glad varenda dag - tycker att det är helt fantastiskt att vi lyckats skapa den här solrosskogen från ett enda litet fröpaket som vi fick som present! Att sitta på min bänk med ett glas vin i kvällssolen med solrosorna bakom mig, hummandes av humlor - pure feel good!
& nu har vi dessutom börjat få besök av världens sötaste små gula fåglar som kommer för att äta fröna & som tack bjuder på skönsång utanför vårt badrumsfönster!
Så - till Tors nästa födelsedag ska jag helt skamlöst kopiera hela konceptet & ge barnen var sin påse med frön. Fast jag lutar kanske lite mer åt grönsakshållet...
Wike Challenge Week 3!
Vilken vecka! Folk verkar verkligen älska det här projektet & nu har nya trädgårdar börjat ticka in utan att jag måste jaga runt som en tok. Det största som hände var att en av mina "trädgårdar" pratade med sin chef som äger en handelsträdgård & hon plockade ihop 38kilo grönsaker som vi hämtade upp i tisdags. Alltså, så galet mycket grönsaker på en & samma gång! Två fulla kassar med bara gurka & på det en massa jättezucchinis & till & med en liten vattenmelon! Sen hörde en annan kvinna av sig & frågade om jag kunde tänka mig att plocka grönsaker från deras trädgård medan de var borta i sin stuga, så efter jättelasten med grönsaker körde vi vidare till en boulevard garden & plockade typ ett kilo bönor. Kolla på det här...
I de allra flesta fall är en boulevard garden en yta som till 100% består av gräs, även fast man då & då ser någon som planterats med blommor - men en produktiv trädgård, det har jag bara sett på en handfull ställen innan. Jag älskar det, naturligtvis, så himla mycket vettigare att använda den här lilla remsan till något produktivt! Funderar på om jag ska göra något liknande utanför hyreshuset nästa år... Väl hemma från vår lilla runda spenderade jag i princip resten av kvällen med att väga & packa grönsaker. Eftersom det bara var att glömma att kunna förvara allt i vårt kylskåp packade vi in dem i kylväskor & rubbermaid lådor & kånkade ner allt i källaren där det är svalare, bara för att sen kånka upp allt nu imorse. Det var lite att bära om vi säger så...
& kolla lådan till höger, årets första tomater har äntligen börjat mogna! Är omrimligt pepp på detta - dels för att trädgårdstomater är bland det godaste jag vet men också för att de väger mycket. Har lite lätt dille på grönsaksvikt dess dagar...
& hur mycket blev det då totalt den här veckan? 56 kilo!!! Förlåt, men är det inte helt enormt egentligen? Att folk jobbar så hårt för att odla all den här maten & sen glatt skänker bort den... blir helt lipig när jag tänker på det.
Tally! 80.7kg & vi är 84% på väg mot vårt mål!
Eating local and goats...
Är så himla lycklig över hur bra trädgården går i år! Visst, det är vissa saker som inte fungerar 100% (typ allt som växer i sparrislådan går uselt - ja förrutom sparrisen då, så jag måste klura vidare på det) men på det stora hela går det fantastiskt. Vi har kunnat skörda sen mitten på maj & hitintills har vi fått ihop mer än 14kg & då har tomaterna inte ens börjat komma in än! Dessutom har jag lyckats odla en massa olika saker som jag tidigare har tänkt på som "svåra" - typ spenat & morötter.
Att kunna gå ut & dra upp en handfull morötter till lunch är typ ren & skär lycka för mig! Är lätt besatt av morötter med hummus - så himla gott! I princip varje lunch under den här långhelgen har sett ut enlig följande: morötter med hummus, surdegsbröd från marknaden med egna tomater & fetaost & så en liten ostbricka med ostar från världens bästa getostfarm. Faktum är att vi är så pass hardcore fans av deras ost att vi åkte ut dit idag & hälsade på - så att Tor skulle få se vart osten kommer ifrån. Känner att sånt är viktigt, att han förstår att det här är något vi får från djuren, inget som bara magiskt dyker upp i affären.
Nackdelen med besöket var dock att Tor, som var i himlen så länge vi var kvar på farmen, tillbringade merparten av hemresan gråtandes över att han inte fick ta med en get hem. Eller som han sa, "mamma and pappa, you keep making bad decisions!" Hepp... Så nu är vi två i familjen som har "GET" på vår bucket list!
Food for the mind and soul...
Vår trädgård LEVERERAR verkligen det här året & inte bara i form av sånt som vi äter men även i en hel massa feel good. Igår kom 8 stycken tjejer i åldern 11-14 år hit för att lära sig om urban farming (det är det hela deras sommarläger går ut på!). Eftersom jag är totalt ovan vid tjejer i den åldern (noll exposure sen jag själv var så gammal) kändes det lätt kaosartat de första 10 minuterna, men sen lugnade det ned sig lite & de ställde massa frågor, dog sötdöden över hönsen/katterna & Tor & åt glatt upp en hel sats zucchinimuffins. De var här lite drygt en timme med sina ledare & det var verkligen så himla roligt att få visa dem en trädgård som är så mycket mer än bara gräsmatta (hat på gräsmatta). Innan de åkte hem gav de mig ett kort & $100 som tack, blev helt golvad - hade verkligen inte väntat mig något alls utan var bara glad över att få undervisa lite & inspirera! Men det allra finaste var dock att två av tjejerna (de två som ställde de bästa frågorna & som jag verkligen bondade med även fastän de var här så kort stund) kom fram till mig precis innan de åkte & sa att de tyckte att jag var en fantastisk mamma som skapat ett så fint ställe för Tor att växa upp. Lip på den. Sen idag så levererade vi 5.5kg mat till harvest marketen & jag utmanade även ett lokalt företag att sponsra en veckas mat ($600) om jag kan skramla/odla ihop lika mycket mat som deras VD väger! Får se hur det går... Men jag tänker så här, även om jag misslyckas med det målet så spelar det inte så stor roll för varje grönsak & krydda jag samlar ihop gör ändå skillnad.
Världens kisigaste bild på mig... men kolla skörden, inte så illa för ett par backyard farmers som dessutom också förser sina egna familjer med mat! Nu är planen att vi ska köpa en cykelkärra så att Tor & jag kan börja köra över våra grönsaker själva utan att behöva be om skjuts, i nuläget har vi nämligen alldeles för mycket mat för att vi ska kunna frakta runt allt på cykeln. Vilket vi naturligtvis måste fixa - more bike less car är nämligen huvudmantrat den här sommaren!
The Summer of Zucchini!
Okay, jag känner att jag officiellt kan förklara sommaren 2018 som mitt första lyckade zucchiniår! Har skördat 884g so far & det är ungefär ett halvt kilo mer än vad jag fått ihop sammanlagt under föregående år. Dessutom spottar min mest produktiva planta ur sig nästan en zucchini per dag, så nu blir det VÄLDIGT mycket zucchini i vårt kök. Till exempel så bakade Tor & jag världens bästa zucchini muffins igår. När det väl blev läggdags så hade Tor redan hunnit äta fyra & eftersom han är sjukt knepig att få i mat så är det i sig snäppet från ett mirakel & ett true testament på hur goda de är! Länkade förövrigt till det här receptet redan 2016 & skrev om hur jag såg fram emot att baka dem igen fast med mer av våra egna ingredienser. CHECK på den - numera använder jag bara egna ägg & egen lönnsirap i dem. Däremot går det trögt på blåbärsfronten... så pass att jag funderar på att avveckla den grenen av trädgården. We shall see...
Jag vet... de ser lite dassiga ut rent färgmässigt, men låt inte skenet bedra - de är verkligen sjukt goda! Eftersom Tor älskar att baka & de flesta muffins redan försvunnit bakade vi ytterligare ett zucchinirecept redan idag:
& jag vet, det låter jättemärkligt med kakor med zucchini i men det funkar verkligen - med bravur till & med! Absolut något att testa! Jag bakade dem lite så där efter orginalreceptet dock, bytte tex ut farinsockret mot lönnsirap, använde mer fullkorsmjöl & så kastade jag ner lite hackade jordnötter istället för pecannötter. Avslutade hela zucchiniorgien med det här receptet till middag. Alltså, här var jag lite orolig för att Paul skulle deppa ihop totalt - han är inte världens största zucchinifan eftersom han har svårt för konstistensen - men receptet var så pass lyckat att till & med han gav två tummar upp! Dock känner jag att vi får ta en liten zucchinipaus i en dag eller två nu så att jag inte kör ner honom totalt & han börjar ångra trädgården, men till helgen hoppas jag att han återhämtat sig nog för det går ju liksom inte att inte använda upp all den här maten när vi ändå jobbat så hårt för den!
Garden upgrades & updates...
Vi jobbade på som små dårar inför Canada Day & fick nästan allt färdigt innan gästerna kom. För ett par år sen hade jag fått ångest över att allt inte var KLART, men nu för tiden tar jag sånt här med så mycket mer ro. Okey, så jag jobbar på hårt för att klara av så mycket som möjligt men jag skulle aldrig längre stå & skotta mull med pannlampa klockan 1 på natten... Klart att jag gärna hade velat ha en perfekt trädgård NU, men jag vägrar ta död på mig själv. Sen känner jag också lite att charmen med en trädgård är att se den växa fram & eftersom de flsta av våra gäster är personer som jag förväntar mig kommer att komma tillbaka år efter år så tänker jag att det är lite kul att de får följa med i utveckligen snarare än matas med en färdig produkt. Dessutom, om vi jämför med förra året så har vi fått så himla mycket gjort det här året & bara det känns som en vinst i sig. Så, jag tänker att det här inlägget blir en introduktion av en rad förändringar som vi fått till den senaste månaden. Introducerar...
Tada! Helt ny blomsterbädd! Har inte riktigt rensat klart än & sen måste växterna naturligtvis fylla ut en massa mer för att de ska se vettigt ut, men jag är så nöjd över att ha gått från risig gräsmatta till detta på bara en vecka! Har också valt ut växter som alla ska vara tåliga för black walnut (det stora trädet ni kan se till vänster i bild) så förhoppningsvis ska allt klara sig den här gången. Black walnut utsöndrar nämligen ett ämne som väldigt effektivt dräper en hel uppsjö av växter om man planterar dem för nära så här gäller det att verkligen planera istället för att bara impulsköpa växter. Med andra ord, jag kunde inte riktigt följa mitt sedvanliga mönster när det gäller växtinköp... Happ, sen kan ni också skymta ytterligare en stor förändring - jag har lagt ut wood chips på nästan alla gångar i vår formal garden. Har drömt om detta i nästan två år nu, så det känns stort. Återkommer med mer om det så fort allt verkligen är klart... Men här kommer ytterligare en sneak peak:
Är också så enormt nöjd över att äntligen ha en liten bänk att sitta på & spana ut över ägorna! Dessutom, checka solrosorna! Första året som jag fått dem att överleva, tidigare år har ekorrarna tagit alltihop & nu har jag en hel rad av dem! Är orimligt uppspelt över detta & knatar bort & jämnför längd varje dag. De har fortfarande ett par centimeter kvar innan de blir högre än jag, men nära nu! Nästa bild är för Malins skull...
Kolla vilken fin trellis Paul har byggt år våra gurkor! Han fick en spikpistol i födelsedagspresent & den skulle jag ju helt klart ha gett honom tidigare för jäklar vad snabbt det gick för honom att få ihop denna! Gurkorna är kanske inte jättestora, men när jag odlade gurkor 2016 fick vi inga innan augusti så jag panikar inte än. Egenodlade gurkor ligger nämligen högt upp på listan över sånt jag hoppas kunna uppnå det här året. Ytterligare mål inkluderar: 1) Plantera åtminstone ytterligare en klematis. ÄLSKAR klematis - de ser så himla tropiska ut! Har den här varianten samt en rosa & hade så gärna velat lägga till ytterligare ett par för de är verkligen så fina när de växer upp längsmed ett staket. Sen hade det ju även gett Paul möjlighet att spika ihop ytterligare en trellis, så helt klart en win win situation!
2) få en vettig zucciniskörd. Alltså jag vet inte vad jag gjort för fel innan men det här är tredje året jag odlar zucchini & tidigare år har bara varit patetiska. 2016 fick jag ihop 208g & 2017 var ännu sämre med 47g. Så otroligt uselt med tanke på att alla andra bara "Oh, I have one plant but it's crazy and we just can't keep up with all that zucchini!!!". Hade också velat vada i zucchini det här året! Kom igen lilla plantan (har ytterligare tre, så det är ju bara att hoppas att åtminstone en av dem bestämmer sig för att leverera)!
3) världens minsta mål, men jag hoppas få smaka åtminstone en egenodlad kiwi... Har två på G, så håll tummarna för att de inte torkar bort eller okynnesplockas av barn eller ekorrar:
4) sist men inte minns så hoppas jag kunna frysa mangold för första gången. Älskar verkligen mangold & det hade varit perfekt att frysa ner ett paket för vintern så att jag kan laga mangoldpaj i november... drömmen...
Skördade en bunt för första gången idag för att göra mangoldpasta & det är ju bara att konstatera att ~250g mangold är nog för att göra mig på riktigt, riktigt gott humör!
Hitintills i år har jag lagt 10009265 timmar på att rensa ogräs & skördat strax under 3kg grönsaker - helt klart värt det med andra ord!
Garden Therapy...
Lite kort om Pauls pappa - han fick ytterligare en stroke i tisdags men fick komma hem igen redan samma dag. Det hela är naturligtvis väldigt stressigt & eftersom han också är väldigt trött kan vi inte heller vara där & hjälpa till. Vet inte om det här bara är hur jag & Paul fungerar, men när någon vi känner är dålig & vi inte kan hugga i på plats så är vår stressventil att omedelbart sätta igång med någon form av projekt som tar all vår energi så att vi liksom inte har någon ork alls över att ligga vakna & oroa oss på nätterna. Den här gången tog sig det här draget uttryck i en jättejordfräs som Paul kom hemdragandes med i söndags...
Version mindre traktor... & sen fräste vi upp typ halva trädgården. Stora områden i hönsens inhängnad där jag sen planterade hallon & vinbärsbuskar (för att göra det området lite grönare - de krafsar nämligen bort vartenda litet ynka grässtrå som vågar sticka upp) & så det där fältet som ni ser mot staketet... I sann Ida & Paul anda har vi naturligtvis även bjudit in alla vi känner på trädgårdsfest nu på söndag för att fira Canada Day, så jag har med andra ord tillbringat varje ledig sekund sedan dess med att rensa ogräs, gräva kanter & plantera plantor. Idag fick jag även den här lilla nätta leveransen att hugga spaden i...
1.5 kubikmeter... eh mulch? Men små träbitar som man lägger ovanpå jorden för att förhindra att den torkar ut alldeles för snabbt... Skottade hela morgonen innan det blev för varmt & tog mig igenom kanske en fjärdedel, så jag har ju helt klart att göra innan söndag. En del av mig känner helt klart "meeen Ida, hur tänkte ni nu?!" men å andra sidan är vi så trötta på kvällarna att vi däckar så fort huvudet nuddar kudden. Vilket ju helt klart är att föredra om alternativet är insomnia...
Grackles in the Garden...
I lördags knatade jag, intet ont anande, ut genom vår köksdörr & fick syn på en vacker blåsvart fågel. Hann tänka "nejmen vad fin!" innan den tog sats & flög rakt mot mitt huvud under vilt skränande. Lyckades precis ducka, men det var så där pass nära att jag kände vinddraget i håret. Nu var det ju ingen jättefågel det rörde sig om, tänk typ traststorlek, men jäklar vad rädd jag blev i alla fall! Sen slutade inte attacken där heller. Nej, innan jag hunnit ta mig in i köket & drämt igen dörren hade fågelfan hunnit med ytterligare två anfall. Sen har det hållit på så där non stop. Den attackerar allt & alla, hundar, barn, katter & människor - typ allt utom hönsen. Den följer mig också genom trädgården & om den inte attackerar så sitter den & vrålar på mig. Fast värst är det när katterna är ute, då är det som om själva fan flugit i fågeln, finns liksom ingen hejd på hur mycket energi den kan ösa på att försöka picka ihjäl dem. Det är så pass illa att de inte ens kan sitta i vardagsrumsfönstret & titta ut genom myggfönstret utan att vi har en vansinnig fågel skriandes på andra sidan nätet. Det vi har åkt på är ett par häckande grackles, de har ett bo med ungar i murgrönan på vår grannes hus. Vackra, men hemskt aggressiva & grymt högljuda. Så nu räknar jag ner tiden tills ungarna är ute ur boet. TVÅ veckor tar det tydligen innan de är redo för take off... Lääängtar!
Spinach!
I början på maj bestämde jag mig för att försöka mig på att så spenat & de senaste veckorna har vi därför kunnat njuta av vår alldeles första skörd av egenodlad babyspenat. Så gott! Men idag var det dags att säga tack & adjö eftersom det blivit för varmt för spenatplantorna & de började gå i blom. Så jag tillbringade kvällen med att rycka upp alla plantor, nypa av alla färska blad, förvälla dem & frysa ner dem inför vintern.
Jobbade non-stop i ungefär 2 timmar & fick ihop... håll i er nu... 500g färdig spenat. Alltså, verkligen inga jättemängder. Nu är jag väldigt stolt över de här 500g i alla fall, men det är lite sjukt att tänka på hur mycket jobb som gick in i det här i förhållande dels till slutresultatet & dels till hur lite fryst spenat kostar i affären. Jag begriper ju att det är jättestor skillnad på vår lilla backyard farm & de stora jordbruk som fokuserar på just spenatodlingar, men ändå... lite tankeväckare där. Kommer garanterat att kännas helt OK att betala lite extra för närodlad spenat från små familjejordbruk framöver! Här där vi bor är nämligen de allra flesta bönder mennoniter & många av dem så strikta att de förbjuder både bilar & teknologi överlag. Så imponerande, tänk bara om vi alla var tvugna att försörja våra familjer utan moderna hjälpmedel... känns på riktigt helt svindlande efter kvällens lilla övning!
Rhubarb jam...
Så länge jag kan minnas har jag ÄLSKAT rabarber, tycker att det är så otroligt gott i alla former. Minns när jag var liten & en av de största höjdpunkterna på den korta norrlandssommaren var när jag kunde skära min första bit rabarber, doppa i socker & äta rakt av - så himla gott! Rabarberpaj har alltid varit en storfavorit & något av det bästa jag vet när det är riktigt varmt ute är en skål med iskall rabarberkräm serverat med frysta hallon. Med andra ord var rabarber ungefär det första jag planterade när vi flyttade hit till Guelph. Bara det att jag råkade plantera mina plantor under vårt valnötsträd - helt ovetande om att valnötter utsöndrar ett ämne som kallas juglone & som är supergiftigt för rabarber. Innan jag listade ut det förlorade jag två års rabarberplantor & därför är det här första året som jag har kunnat skörda mer vettiga mängder rabarber. Hitintills har det blivit ett gäng smulpajer & så i måndags slog jag & Jess till på en halvdags rabarbersyltning. Älskar verkligen att lägga in konserver med Jess så att få koka ihop 3 olika typer av sylt med henne kändes verkligen bara som världens lyx!
Började med en vaniljrabarbersylt, följde upp med en kanelvariant & avslutade med min all time favourite - rhubarb rosemary. I fall att ni vill testa den senare så är receptet superenkelt, blanda bara ihop 14dl hackad rabarber med 9dl socker, 2 rosmarinkvistar & juicen från 2 citroner. Låt stå i 45 minuter & koka sedan ihop allt i 20 minuter. Ta bort rosmarinkvistarna & häll upp i varma burkar som man sen kokar i 10 minuter i vattenbad (vattnet måste täcka locken med ~2cm).
Dåligt mammasamvete...
Fick lite dåligt mammasamvete häromdagen när vi var hos en av Tors små kompisar & hens trädgård var helt full av roliga saker för små barn. En uppblåsbar pool, gunga, en stor batteridriven traktor som de kunde åka runt på, sandlåda, klättertorn med rutchkanor, ett litet leksakshus med spis & ett vattenbord med hur många leksaker som helst. Att jämnföra med vår trädgård som har ett gäng miniatyrstolar för små personer & that is it... Tröstade mig med att en av våra grannar inte heller har några barnsaker i sin trädgård men så gick jag över i förrgår & de hade skaffat världens klätterborg... Kände mig SÅ himla taskig mot Tor - för anledningen till att vi inte har en massa leksaker i vår trädgård är 100% mitt beslut. Känner att leksaker så som sandlådor så lätt stannar kvar långt efter att barnet vuxit ur dem & sen tycker jag dessutom att barnleksaker i de allra flesta fall är skitfula & missförstå mig rätt nu, det är inte som om vår trädgård är perfekt på något vis, men jag vill liksom inte lägga till ännu mer till den ständigt pågående kaoset! Då går jag hellre en kvart bort till lekplatsen & låter Tor leka av sig där. Men som sagt... kände mig som en rätt dålig mamma där ett tag. Tills jag såg honom i vår trädgård idag & den glädje han utstrålade:
Tor & hans lilla flock... Bristen på leksaker till trots, så himla glatt barn!
Så nu känns det lite bättre - för även om vi nu inte har gungset & lekstugor så känner jag ändå att vår trädgård är för alla i familjen & när jag tänker efter lite till så inser jag att hönsen gör att vi är ute precis varje dag & donar med dem. 365 dagar per år & det vågar jag slå vad om att de allra flesta gungställningarna i Kanada & Sverige har svårt att matcha!
Tomatoes are in...
Nu blir det mycket trädgård här på bloggen, men det är typ allt vad vi håller på med just nu. Förra året var ju ett så himla trögt trädgårdsår för oss så nu känns det lite som om vi har en massa uppdämd energi som vi bara öser ner i jorden. Eftersom Paul installerade en ny trädgårdsbädd igår ägnade jag dagen åt att fylla upp den med jord & plantera den.
Tagetes, basilika & tomater som vi har dragit upp från frön. Det är första gången vi inte köpt färdiga plantor & det kändes verkligen stort att äntligen få plantera ut dem. Så mycket jobb som gått in att hålla dem vid liv sen i februari/mars! Förrutom de här nio plantorna planterade jag ut ytterligare 15 & sen har jag en 10-15 till som jag i nuläget inte riktigt vet vad jag ska göra av + att jag har kanske 300 tomatvolontärer från föregående år... Kolla bara in lådan där vi har planterat potatis (tack Jo!):
Ser ni alla de där små plantorna? Tomat, tomat, tomat, tomat... Får så dåligt samvete av att dra upp dem också. Känns liksom helt fel att rensa ut en hel massa plantor som faktiskt kan producera något om de bara får tillräckligt mycket space. I tell ya, I need a farm... Sen har jag också jobbat på att rensa ogräs, det finns liksom att ta av om vi säger så. Sisu hjälpte till efter att Tor tröttnat på att gräva med mig:
Här kan vi snacka positiv feedback. Sisu är glad för att hon får gräva efter insekter, jag är glad för att hon räfsar upp en massa ogräs & så är jag glad för att ha en liten höna att jobba tandem med. Ibland är en höna verkligen det allra bästa sällskapet. Inga tusen frågor om hur livet & universum fungerar & noll kisspauser!
Garden Recap May...
Det här blir ju vår femte sommar i huset (crazy!) & fjärde sommaren som vi odlar grönsaker & jag är så himla glad för det här är nämligen första året som vi faktiskt har kunnat skörda lite mat redan i maj! Inte jättemycket naturligtvis, kring ett halvkilo, men det är så underbart att i alla fall kunna börja plocka lite sallad & salladslök:
Samt rädisor & spenat. Faktum är att jag känner att vi har nog med spenat nu att jag bestämt att det är slutköpt för stunden. Som Christina Schollin skulle ha sagt, "nöööjd, nöööjd, nöööjd".
Sen har Josefin & jag också planterat min lilla kryddträdgård så nu väntar jag på att det ska växa till sig lite mer & sen är planen att försöka göra lite egen pesto som jag sen kan frysa ner för vintern.
Den här lådan ser lite ledsen ut eftersom ekorrarna hela tiden envisas med att rycka upp mina stackars salladslökar. Har tappat räkningen på hur många gånger jag påtat ner dem igen & jag kan liksom inte begripa varför de envisas med att dra upp dem när de sen inte ens äter dem?! Så himla meningslösa djur... Tack & lov verkar de inte gilla rena kryddväxter lika mycket så den här lådan ser bättre ut:
Närmast i bild står min salvia som verkligen inte såg mycket ut för världen bara får några veckor sen. Var så nära att räkna bort den som ytterligare en vinterförlust men är så glad för att jag lät den stå lite till - så fin & lummig nu! Men tillbaka till ekorrarna - tidigare år har jag försökt mig på solrosor om & om igen utan att få upp en enda planta. De bara biter av dem jämt med marken, lämnar kvar hela plantan & drar... men i år har de låtit dem vara fram tills idag då jag hittade en halshuggen planta. Har kanske 20 kvar så nu måste jag knugga geniknölarna för att se till att de låter resten stå. Har planterat dem längsmed hela vår husvägg & det hade varit så sorgligt om det betat sig igenom hela raddan bara på rent djävulskap!
What else, jo men jag måste visa min svenska morsdagspresent! Fick ju rosenhäcken på den Kanadensiska dagen i början av maj men förra helgen fick jag istället två stora hortensior. Har planterat dem på var sida av vår trädgårdsport & hoppas att de ska ta sig där.
Den här sidan är nämligen mitt stora trädgårdsaber next ekorrarna & kirskålen. SÅ svårt att få något att växa under vårt stora lönnträd & i princip omöjligt att få något att växa lika bra på den här sidan som på andra sidan som får sol... Hitintills har jag betat mig igenom vinbär samt rabarber & båda de försöken har varit totala fiaskon. Vinbären gick så dåligt att jag var tvungen att förstahjälpenflytta dem & när det kommer till rabarbern har plantan visserligen överlevt men den är så liten att den knappt når upp till Tors vad. Att jämnföra med rabarbern jag planterade på andra sidan som är ungefär lika stor som hela Tor...
Um... I vilket fall, nu testar jag hortensior & håller tummarna för att det ska gå bättre. Som jag förstått ska de klara sig rätt bra både i skugga & i sol & hitintills håller de jämna steg - båda har börjat producera knoppar!
Hortensior, fast då på kruka, har alltid varit min familjs morsdagsblomma ända tillbaka till min farmors mamma så jag hoppas verkligen att de ska klara sig så att jag kan plantera båda raderna fulla med dem. Hade inte bara varit så vackert utan det hade också känts som en liten anknytning till min bakgrund...
Plans for June: Tackla ogräset... my god vilket jobb! Sen MÅSTE tomaterna i jorden & så ska jag plantera bönor samt gurka & om vi bara kan få igång vår jordfräs så kan det hända att jag blir vild & galen & köper på mig 100 jordgubbsplantor...
Mothers Day and Garden Update...
Två uppsatser kvar, sen är jag klar för den här terminen. Pust, känner att jag verkligen kämpar just nu. Allra bästa Jo kommer nämligen på spontanbesök från Sverige på lördag (!!!) så jag försöker jobba undan så mycket som det bara går. Men nu är mina uppsatser kanske inte det mest spännande att läsa om här, så vi tar en titt på hur det står till i trädgården istället! Vi firade morsdag här i helgen & jag fick en massa nya plantor. Har skrattat så mycket åt det faktum att Paul överraskade med en HEL HÄCK med rosor istället för en bukett! Det kommer ju att bli fint när löven & blommorna slår ut, men just nu ser det ju mest ut som en liten mardrömshäck straight from Cinderella!
Ska alltså bli häck på båda sidor av mittgången & så ska vi antingen köpa eller bygga en port i mitten så att vår "formal garden" blir ännu mer som ett rum i trädgården. Sen fick jag också tre nya lingonplantor. Nu när jag har totalt fyra, så hoppas, hoppas, hoppas på att vi ska få åtminstone en handfull lingon i höst!
Men det här hänger ju i princip helt & hållet på om vi kan hålla ekorrarna borta. Ursäkta språket, men i år har det varit något så överjävligt röviga att jag håller på att bli knäpp. Planterade säkert 50 tulpanlökar i höstas & hur många slog ut? Fyra. Resten bet de små rövarna av. Inte för att äta dem heller utan bara på rent djävulskap. Så nu har jag en hel massa klumpar med gröna tulpanblad & ett litet bestånd av påskliljor som de måste ha missat till förmån för grannens tulpaner.
Men on a positive note, titta - båda mina kiwis överlevde vintern (vilket jag tyvärr inte kan säga om allt i min trädgård, det var inte en lätt vinter det här året)! Men tillbaka till ekorrarna, allt som jag sår i våra pallkragar måste täckas i annat fall är ALLT söndergrävt på nolltid. Ser ju så där roligt ut, men tack & lov kan jag i alla fall rulla upp snöstaketen när plantorna blir nog stora att de täcker jorden.
Lök & sallad på G! På tal om lök, vi kör på vitlök i år också - klarade oss uteslutande på vår egen skörd fram till januari & det är inte så illa pinkat för något som kräver i princip noll jobb efter att man planterat klyftorna.
Den här bädden råkade dock hönsen gå loss på så mina prydliga & ursprungligen spikraka rader är numera... ja men det ser väl mest ut som om jag planterat vitlöken på fyllan! What else, jo men jag har äntligen planterat hela väggen mot huset!
Vinbär, hallon, smultron &... Någon som kan gissa vad det här är?
Horse radish = pepparrot! Har två plantor & de har växt något helt vansinnigt mycket på typ ingen tid alls så jag är lite orolig för att de ska ta över helt. Jag menar, hur mycket pepparrot kan man använda? I vilket fall, tydligen ska man inte skörda något första året så jag får vänta till nästa höst & se hur det ser ut då. Kanske att vi får starta en liten pepparrot side business! En annan planta som inte går att skörda första året...
Sparris! Har tre nya plantor & tydligen tar det lika många år innan man kan börja skörda dem. Känns ju lite sjukt att de bara kommer att stå där till 2021... men jag känner att den sparrispaj vi kommer att laga då, men våra egna ägg i smeten, bara MÅSTE vara det godaste jag någonsin kommer att äta! Rabarber i förgrunden förresten - är rabarberbesatt & försöker hela tiden hitta nya ställer som jag kan påta ner en planta eller två...
Sist ut på min garden update... farmors minnesträd som slog ut i blom på morsdag. Kändes som en liten present från henne & jag grät när jag såg blommorna. Men ni vet, det kändes inte som de där jättetunga tårarna längre. Saknar henne varje dag, men nu kan jag sitta vid trädet & tänka på allt fint utan att bli jätteledsen över allt hon inte får vara med om. Det är ett väldigt stort steg fram om man jämför med hur det kändes förra våren när vi planterade trädet.
