3) Fiasko men roligt!

Under tiden som Paul & jag var pinsamt dåliga på vad vi höll på med tog Jaime sitt första ground fall - som tur är bara från 2 meters höjd, men nog läskigt för alla inblandade. För att inte spooka ut sig själv alldeles bestämde han sig sedan för att klättra Pieces of Duff - så de tre drog iväg för att klättra den rutten lagom tills det att jag hajkat ned igen med det nedmonterade ankaret. So, planen var alltså att Paul & jag bara skulle samla ihop våra prylar & sedan dra vidare till dem. Only problem, när jag släppte ned repet råkade det landa rakt i ett snår med pyttesmå tistelliknande prylar. Tog oss en evighet att befria alla 60 meter, & mängden tistlar som jag plockade bort kan nog rätt lätt räknas i hundratal... Vid det laget vi var färdiga var det således rätt mörkt. För mörkt att klättra, & nära nog för mörkt att hitta de andra. Knatandes tillbaka i svärtan ringde Pauls moboltelefon, visade sig vara Sandra som något förvånat undrade om vi inte var medvetna om att parken stängede grindarna vid 20.30... I det läget var klockan 20.27, vilket resulterade i en hysterisk språngmasch genom skogen med gigantiska ryggsäckar, ett par hundra meter rep & ömmande fötter. Kastade oss andtrutna in i bilarna & körde som tokar till grinden där vi precis lyckades undvika att bli inlåsta för natten.

Efter det blev det öl - plåster på såren!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0