Too much of...
Helmut som lever sig in i Paul lidande, Paul som vill dö, moi (med bedrövlig utväxt, det är inte bara du Mariélle!) som försöker få i honom lite mer vatten & Rob Leblanche som finner det hela mkt underhållande!
Det känns skönt att slippa vara den enda i det just nu kroniska bad hair day träsket!
Ljuset, jag skyller på ljuset! Uum, EGENTLIGEN är det inte så illa...typ. Suck, jag kommer förevigt att ångra den dagen jag första gången tyckte det var en god idé att tona mitt hår. Mängden pengar jag lagt ut genom åren, & det lidande jag känner varje gång innan jag lyckas ta mig tid att fixa det hela...
Ibland är jag glad över insikten att jag såg ut som om jag importerats illegalt från Baltikum efter avfärgningen av mitt hår hos Viktoria. Att hålla på att blondera mitt hår är alltså inte min grej, och tur är väl det, hur mycket smärta ska man egentligen behöva utstå för att bli ljus? Jag inbillar mig att jag har relativt hög smärttröskel, men jag kommer aldrig någonsin låta någon kleta blonderingsmedel i min hårbotten igen. Du kanske är förskonad från sådant eftersom du inte behöver ljusa upp ditt hår så många steg?
Ehum, nu anser jag ju att jag inte ser ut som Jolanta... snarare är det väl så att jag tittar på bilden & suckar lite över att jag gjorde något från första början. Avfärgning ligger således & gror i mina tankar, bara det att det känns tråkigt att göra det nu när vintern närmar sig.