Misslyckat, typ...

Idag segade jag mig upp vid åtta, åt frukost tillsammans med Nitwit, tvättade håret & drog sedan iväg genom en rätt väsentlig bit av Toronto till min crash-course i fotografi som jag fick i julklapp av han som alltid får mig att le. Only problem - vår lärare behagade aldrig dyka upp. Moi var besviken, tanten som tagit sig dit hela vägen från Mississagua var ytterst missnöjd & gubben som 'verkligen sett fram emot det hela jättemkt'  var superarg. Övriga två deltagare krävde därför pengarna tillbaka & demonstrationstågade sedan därifrån. Kvar stod Ida & velade över vad jag skulle ta mig till, jag som inte gärna kunde få tillbaka pengarna på mitt visakort... Allison (sekreteraren) förklarade för mig att det var fritt fram för mig att ta kursen senare helt gratis som kompensation & det var då jag började se fördelen med att inte bli apförbannad på människor som faktiskt inte är orsaken till ens besvikelse. För inte bara är jag nu inplanerad till nästa kurstillfälle utan jag ska dessutom ta en mer avancerad kurs helgen efter. En kurs som delvis finansieras av min julklapp men som i övrigt täcks upp av Henry's (kedjan som håller i kurserna) eftersom 'Du är så trevlig & faktiskt visar förståelse'. Ah... sådant uppskattas! So, nu är den 14 februari (jo jag vet att det är alla hjärtans dag men jag tänker att jag har kvällen fri) bokad för en kurs i landskaps fotografi!  

 
Min stackars Olympus får således tillbringa lite drygt en månad i mina fipplande små fingrar utan proper inskolning... Men vi låtsas att det kommer att gå alldeles lysande!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0