Tröstmaten...

blev lättlagad & snabb - varm mat som värmer innifrån. IKEA köttbullar (fettfälla men vad sjutton, det behövs när man känner sig småynklig!) med lite grädde, soja & svamp samt blomkålsmos. Föll som så många gånger förr för frestelsen att köpa en av de där flashiga färgade. De som är orange är oki, men de lila är inte alls lika bra. För det första - de innehåller ungefär like mycket cellulosa som bark, man får jobba som en jäkla tok med stavmixen innan det börjar likna något. För det andra, vid det laget har ändå allt lila lakat ur i kokvattnet & man står där & hamrar ihop en gråaktig sörja. So, i fortsättningen blir det vanlig blomkål. Anyway, gott & tröstande var det i vilket fall.


Sedan vill jag ju poängtera att detta må vara tröstmat, men den visar också att det egentligen inte är SÅ synd om mig. När det är riktigt synd om mig äter jag nämligen bara sånt som man inte behöver tugga. Typ yoghurt eller allra helst havregrynsgröt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0