MsBree

På vift i Toronto...

Mot Lycksele!

Från vårt hem, fyra stopp innan vi når vårt mål. Första anhalt, Torontos internationella flygplats - Pearson. Där jag ska dricka min sista Starbucks Chai på tio dagar. Andra anhalt, Newark - NY. Där jag kommer att stressa livet ur mig. Tredje anhalt, Stockholm. Där vi landar efter att jag vinat mig över Atlanten för att lugna nerverna (30% posttraumatisk stress över NY-stoppet, 70% flygfobi). Fjärde anhalt, Umeå. Där jag kommer att svära över alla idioter som anser det nödvändigt att pressa sig mot bagagebandet (nej, av alla flygplatser jag varit på så finns det ingen där folk beter sig lika förståndshandikappat åt som vad de gör på Umeå flygplats).

Sedan...

Lycksele

& då, då, mina vänner - då är det julefrid i hela mig.

Ha! Precis min tanke i julas också. Två flighter kom in samtidigt, och ALLA skulle stå längst fram. Att de efter ombyggnaden gjort att alla, anhöriga såsom flygande, måste mötas på ett utrymme knappt anpassat för de flygande, det hjälper inte direkt till...

Jag förstår inte riktigt vad de tänkte när de skapade den där lilla bagagenichen. Det är så galet underdimensionerat. Att sedan folk verkligen står 1 mm från bandet & LUTAR sig över det gör det typ omöjligt att lätt & smidigt ta sig ut från stället. Paul, min kille, hanterar detta genom att spana in våra väskor - tränga sig in & lyfta ut väskan som om det inte fanns några hinder i vägen. Dvs, han smäller oundvikligen till någon "lutare" eller två. Liite för osvenskt för att jag ska palla att göra samma sak, men det fungerar! :)