MsBree

& den tillhörande kroppen ska nu dra sig över gatan & UTRCCs första filmkväll. Helt ärligt vet jag inte hur det ska gå till, känns som om jag varken kan uttrycka mig i tal eller skrift & engelska är ett språk som talas i främmande länder. Känns som om jag har vadd mellan öronen - som efter tidernas baksmälla - men eftersom det inte är fallet så undrar man ju. Eller, en liten stilla frågan försöker samla ihop sig där inne i luddet, men det vill sig inte riktigt. Allra mest vill kroppen bara slå av & glo rakt fram. Mycket underlig känsla. I mean, jag är ju inte ledsen eller känner mig sjuk. Det är bara det att huvudet slagit av.

Hoppas ju på bättring, för i annat fall blir det till att sadla om & börja sortera bestick.