Profisoriskt...

När jag var liten var farfars egenmyntade "profisoriskt" ett av mina absoluta favoritord. Farfar använde det om inte till alla, men väldigt många av sina husliga lösningar. Det här ordet beskrev på ett väldigt bra sätt hur farfar löst olika situationer på kanske inte helt konventionella sätt. "Stadgat upp staketet? Japp fixat!" bara det att det där fixet bestod av att spänna ståltråd mellan staketet & gräsmattan. Vilket fungerade super så länge inte någon unge (läs jag) kutade förbi ovetandes om sagda ståltråd - poiiiing - flygtur... Jag minns att farmor kunde bli lite trött & att jag tyckte att det var fånigt av henne, farfars lösningar fungerade ju & så vad det så roligt när han svarade på kritiken med "Fixat, PROFESORISKT" & världens busglimt i ögat. Idag... ja jag känner väl att jag kan identifiera mig lite mer med farmor om man säger så. Det här är Pauls lösning på vårt soptunneproblem...


Två tegelstenar? Dessa är tydligen "lösningen" fram tills nästa onsdag då det är dags att tömma soporna. En liten del av mig fnittrar åt detta, för den här typen av fix kvalar definitivt in i facket profisoriskt, men en något större del känner sig... lite trött.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0