MsBree

var det bara en enda bit som var riktigt njutbar. Färjeturen från Friday Harbor till fastlandet.

Vinka hejdå till forskningsstation...

& sitta i solen & tjattra om allt möjligt. Äta en liten byta instant maple oatmeal, virka en liten ruta & gapa av fasa över Sarahs absolut totalvidriga flygplanshistoria... För på riktigt, detta kan vara det värsta jag hört - hennes farbror sitter på ett långflyg när killen bredvid honom plötsligt börjar psyka ut. Han mummlar "Jag kommer dö, jag kommer dö, jag kommer dö" om & om igen, svettas & skakar. Sarahs farbror försöker lugna ner honom, säger att allt kommer att gå bra, att de kommer att landa om några timmar & att alla känner sig lite flygrädda då & då. Inget resultat, bara fortsatt "JAG KOMMER DÖ". Farbrodern kallar på en flygvärdinna, killen bredvid honom har nu börjat svettas jättemycket & beter sig konstigare & konstigare. Total kalabalik utbryter, rop efter läkare i högtalarna - hela baletten. Killen dör. På riktigt, han dör där i flygplanet. Why? Han hade svalt en massa narkotika inpacketerat i kondomer & en brast... Herre. Gud. Som om det inte är nog vidrigt att flyga i sig själv...

Nej usch. Själv njöt jag av min färjetur & ångestade mig igenom flygen tillsammans med en liten påse morötter & selleri & klev ut & kände som vanligt att jag fått en till chans att leva.