Nej hjärtat, det brinner INTE!

Två mornar i rad har Paul ställt väckarklockan på 06.15... bara för att sedan konstatera att "Nejmen, vi kan snooza en halvtimme till eller så". Bara det att det INTE fungerar. För så fort alarmet har gått igång går även Mumins hjärna igång. Vakna, vakna, vakna! När vi sedan inte kliver upp, ja då blir katten skitstressad. Så där stressad som om något fjuttat fyr på huset & det är hans uppgift att se till att hans människor inte förvandlas till grillbricketter.


För de som undrar - katter är grymt bra på att komma på kreativa sätt att få en att vakna. Vi har ju standardlösningen, jama som om du satt fast i en sommarvarm bil framförd på grusväg, men sen finns det en hel uppsjö av andra lösningar. En favorit är att klösa på madrassen med intensiteten & drivet att gräva en tunnel till Kina. Sen har vi putta ner Idas Kobo på golvet, klösa på tvättkorgen, gå till gästrummet & klösa på den antika stolen, pillra ner växelpengar från byrån & så min all time favourite - leka griffeltavla mot väggen. Små kattklor som dras mot glatt målarfärg kan få till förvånansvärt smärtsamma oljud.

& så ger man tillslut upp & bara "Katt jä..." & så ser han så här söt ut. Vet ni vad det är? Orättvist. Riktigt, riktigt, orättvist.

Kommentarer
Postat av: Aleka

hahaha dom kommer då undan med allt. Min gamla katt brukade väcka mina föräldrar genom att hoppa mellan fönsterbrädan och sängen om och om igen.

2012-04-20 @ 14:10:49
URL: http://swedishingreece.blogspot.com
Postat av: Ida

Oh, jag ser potentialen i den metoden! Tack gode gud att det är för långt mellan sängen & fönsterbrädan för Mammut! :)

2012-04-20 @ 14:37:11

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0