Warming up...

Hänga ute i stuga som håller samma temperatur som decemberluften utanför... inte en av mina favoritsysslor. När vi väl kom ifrån huset vid femsnåret var jag så misserabelt nedfryst att jag skakade & hackade tänder typ den första halvtimmen i bilen. Så halvvägs hem Paul propsade på middags-stopp för varmt matintag. Blev en stor skål chilli för mig, världens bästa rätt när man är kall in i märg & ben!
Efter det blev jag lite lyckligare som människa & nu, när jag äntligen har fått landa i soffan här hemma med en stor kopp te så känner jag mig äntligen helt genomvarm. Åh vilken lycka! Att frysa är verkligen en av de absolut kassaste saker jag vet.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0