MsBree

Är det typiskt svenskt att bli lite städnojjig när det vankas besök? Det känns så! Menar alltså inte städning i vanlig mening, utan "nu skurar vi ur bakom spisen" typen av städning. Ma & pa landar ju här i Toronto på måndag & jag har en lista på saker som jag vill ha (läs måste för själsfridens skull) klart innan dess. Idag fick jag ett par ytterst viktiga punkter avklarade. Jag har skurat ur skafferiet, planterat om tomatplantorna & fixat iordning uteplatsen. Vi gick från allmän skräpstation till ett litet utomhusvardagsrum. Nya ljuslyktor från IKEA, uppsatt bokhylla för förvar av sticklingar, grillredskap & radio. Nyskurad grill, putsade fönster & renspolade utemöbler.

& jag känner mig SÅ nöjd, samtidigt som det känns lite... småsjukt. I mean, det är ju inte så att mamma & pappa kommer att dyka upp & börja inspektera mitt hem minutiöst. Pappa kommer inte att öppna upp skafferiet & bara "IDA!!! Helvete också! Jerusalems förstörelse gånger tio - nu städar du upp detta ögonblickligen!!" & mamma kommer inte att kliva ut på trappen sucka & säga "Ida... nu blir ja lessen i ögat - diiina tomater står för tätt juu".

& ändå... ändå betraktar jag dagens dagsverk & bara "Ahhhh... källaren, KÄLLAREN! För i helviti Paul, nu gör du dig av med ditt bråte omgående eller så... så så kissar jag på din hårddisk!". Lite osunt alltså, men jag skyller det som sagt på svenskheten.