Honey, run...

Imorse tvingades jag inse att vi varit lite dåliga på att tvätta - det fanns liksom inget att ta på sig. INGET! Rotade runt i desperation & fick tillslut ihop en ensemble bestående av: de där trosorna som man aldrig vill använda för att de varken sitter snyggt eller känns sköna, ett par av Pauls sockor, en kofta från Banana Republic som jag i & för sig tycker är fin med som olyckligtvis är en magnet för katthår - den ser lite ut som om Mammut använt den som sovsäck under en 3 månaders campingtur. Stod & svor återhållet när Paul knatade in i sovrummet, så fort jag fick syn på honom förklarade jag att vi måste bli bättre på att tvätta. MÅSTE! Det får aldrig gå så här långt igen. Paul nickade, men verkade inte lyssna så där jättemycket. Sen kom det: "Honey, you look great in underwear".

WTF?!

Mannen har en gång i tiden presterat mer än 150 poäng i ett IQ-test, HUR är det möjligt när han sedan kläcker ut sig något så dumt? För det var ju inte precis så att jag släppte "tvättstridsyxan" & bara "Naaah, sweetie, that's so nice of you - forget the stupid clothes, as long as you think I look nice in underwear I can't really ask for more!". Det var väl snarare så att fokuset för min irritation gjorde en 180 graders helomvändning.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0