MsBree

På vift i Toronto...

UTRCCs spring AGM...

So, nu är jag officiellt UTRCCs föredetta ordförande - super! Gårdagens möte kändes som en väldigt bra avslutning, jag presenterade den nya styrelsen & medlemmarna röstade igenom de förändringar vi ville se. Folk knaprade glatt i sig mina kakor & så var grymt duktiga klättraren Dustin Curtis på plats & bjöd på en liten inblick i sitt liv. Vi fick se bilder från när han klättrat i världskupssammanhang samt när han bodde i en minibuss & bara körde från plats till plats för att klättra. Kontraster!

Själv satt jag mest & häpnade över hur lik han var mitt ex rent kroppsligt. Håret, skägget, armarna - till & med de sabla manchesterbyxorna! Det var så likt att jag inte kunde hålla mig i bilen på vägen hem. Otaktiskt. Paul fick ett totalt "sålt smöret & tappat pengarna" ansiktsuttryck & satt sedan tyst i cirka 10 minuter innan han förklarade att han kommer att börja att cykla till jobbet i fortsättningen. Aow. Kände mig så ofrivilligt elak... tror att jag måste försöka komma på någon fysisk aktivitet som vi kan göra tillsammans för att peppa lite.

Ja shit, det var lite läskigt likt. Kan ju hälsa honom att vi tycker MYCKET bättre om honom än Mr Manchesterbyxa =)



Puss!

Men tack! För jag kände hur jag blev lite stirrig efteråt. Det var ju så länge sedan jag såg Hans & så helt plötsligt stod Dustin där & påminde mig om honom SÅ mycket & jag blev osäker på om det bara var mitt minne som spelade lite spratt med mig. Så jätteskönt att höra att du också tyckte att det var väldigt likt! Då såg du inte ens hans rörelsemönster, hur han lekte med sin klocka/strök sig genom håret... Kunde inte alls koncentrera mig på föredraget!