Är det bara jag?
Jag vet inte om det bara är jag, men obehandlat nytt trä... jag fixar det inte riktigt. Jag tycker helt enkelt att det är rätt fult. Jag får sånna totala 80-talsvibbar. Minns hur det var när jag var liten & ALLT bara var obehandlad tall. Tak = trä. Golv = trä. Möbler = trä. Bestick = trä. Känsla som sagda inredning ger = träl. & nej, det var inte bara hemma hos familjen Jansson som trä var inredningsdetalj nummero uno. Det var lika illa hos alla andra. Ja men tänk hobbyrum 1991... Eller fjällstuga byggd för 30 år sedan.
Kort & gott, om man bortser från gamla trämöbler så är jag ingen större fantast av trä... Så det var lite därför jag blev övertrött på Paul under söndagen. För ni ser den där stolen till höger i bild, det är en splitt ny muskoka chair som Paul lyckades skruva ihop cirka 2 minuter innan hans föräldrar kom innanför dörren.
Eftersom de här stolarna är rätt dyra så var den vår officiella "sak present" till Milan & naturligtvis känner Paul för att fråga "Do you like it like this or should we paint it for you?". Hade han stått närmare hade jag trampat honom på foten för jag visste ju vad svaret skulle bli. "I like it like that, it is so nice with bare wood". Nejmen överraskning överraskning... hade dött av chock om familjen brunfantast kläckt ur sig något annat. Så nu sitter vi här med en stol som vi inte kan göra fin. Tack för den älskling...
Kommentarer
Trackback
