I småchock...

Tänk att en enda person kan göra så stor skillnad. Det här är första gången som jag har gått igenom ett möte med min kommitté där det inte känts som om:
 
1) Jag har blivit skoningslöst attackerad
2) Dumförklarad
3) Dumförklarad lite ytterligare - gärna med en suck eller två efteråt
4) Jag bara vill gå & gömma mig bakom en sten i tre fyra veckor
 
Hela mötet var liksom... trevligt, glatt, stöttande, en energikick... Allt sånt där som jag lite vagt minns hur det var i Lund. En enda person & hela skalan tippade åt andra hållet. Jag känner mig fortfarande lite småchockad över att det känns så bra & att jag inte känner mig helt dränerad på energi!

Kommentarer
Postat av: ma

Så skönt! Kram

Svar: Ja, jätte! KRAM!
Ida

2013-04-11 @ 21:13:54

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0