Dagens irrationella habegär...
Då & då kikar jag in på vår uppfödares hemsida, orsak oklar... eller, egentligen vet jag ju varför jag kikar in där... hennes katter är som knark för mig. Jag kan liksom inte få nog. Så jag kikar in & åhar över kattungar & tänker att "en dag skaffar vi en tredje". Fast det har hela tiden känts som ett väldigt avlägset projekt, minst en 5 år framåt i tiden eller så. Anyway, igår kikade jag in & möttes av detta...
Coffee ska pensionera sig & behöver ett nytt hem. Moi drabbades av överväldigande habegär - för ni förstå, det här är Digbys mamma! Jag VET ju att det inte kommer att vara ett återseende i stil med "Åh mitt förlorade barn"/"Mamma du hittade mig, jag slutade aldrig hoppas" i fall att vi skulle komma hem med henne - men en liten del av min hjärna vägrar förstå det & målar upp "adoptivbarn hittar adoptivmor & inser att hon aldrig ville ge bort barnet" scenarion... En annan, något högljudare, del av mitt huvud påpekar att vi redan vadar i katthår & att vi inte kan ha en tredje katt när vi bara är två personer... Men hjärtat, hjärtat det klappar för Coffee... Suck. Jäkla förnuft - jag tycker inte om dig.
Kommentarer
Trackback
