1 månad...
Idag har vi varit gifta i en månad, det känns mestadels väldigt bra men jag har även spenderat mycket tid med att tänka på vad som gick fel under bröllopet. Smådetaljer struntar jag i, det hör väl till, men så är det ett par mer fundamentala saker som ligger & gnager & får mig ur balans. Dessvärre inget som jag kan ta här eftersom jag bara tror att det gjort saker värre, men definitivt något som jag hoppas att jag ska kunna arbeta mig igenom med lite tid & distans. Vi får väl se helt enkelt.
Anyway, Pauls pappa gav oss en USB sticka med lite fler bilder nu under helgen - så jag tänker att vi tar lite bild bonanza. Så kan jag skriva lite löst om vad jag gillade & även om ett par av de där detaljerna som jag nämnde. Så får jag i alla fall ur mig lite av mina känslor kring bröllopet!
Vi tar det från klockan 2 den dagen, för det var då jag kände att det verkligen kändes bröllop! Innan dess var det liksom ingen höjdardag... Här gifte vi oss - Älvsby kyrka, som just i år firar 200-års jubileum!
Vädret i norrland kan ju verkligen vara hit & miss i augusti, men som ni kan se så hade vi SÅ tur med vädret. Dagen innan öste det ner, men vi kunde njuta av fullt solgass & nästan 30 grader! Inne i kyrkan spelade lillebror, en barndomskamrat till honom & Annabelle all musik förutom psalmerna. Vi gick in till
Pachelbels Canon in D som Annabelle spelade på fiol & de andra på akustisk gitarr. SÅ FINT! Jag blir helt lipig när jag hör musiken nu... Det var en så perfekt bröllopspresent från de tre!
Sen följde vigselakten & Paul höll nästan på att sätta mig i klistret. Jag visste att jag inte skulle gråta om han bara inte började gråta först & när det var dags för våra löften blev han alldeles darrläppig & blötögd & jag bara "Oh nej, inte gråta nu när du nästan är klar för då kommer jag att gråta genom alla mina löften!". Men vi klarade oss båda!
Önskar att jag hade en bättre bild på Sussie & Jo här för de var SÅ himla vackra & underbara, bästa tärnorna jag kunnat önska mig & fått! Vi gick ut till en svensk folkvisa på orgeln & ut på trappen där vi hälsade på & tackade alla som kom på gudstjänsten.
Vi hade en helt fantastiskt bra präst - I mean, han & jag bondade på direkten över Game of Thrones som vi båda läst från pärm till pärm... känns som om man har ganska tur om man får en präst som är lika nördig på GofT som en själv! Match made in heaven?! Nej visst ja, det var Paul & jag det!
Oh, måste få visa närbild på min bukett. Liljekonvaljer, prärieklocka & daggkåpa. Ville verkligen ha daggkåpa så jag är så nöjd med att det gick att få tag på & den luktade helt otroligt gott! Verkligen så nöjd med den!
Alla kastade torkad lavendel på oss när vi gick ner för trappen & så blev det fotouppställning. Paul & jag norpade åt oss Elsa & propsade på att hon var tvungen att vara med på alla våra foton, världens bästa blomsterflicka som hon var. Det är först i efterhand som vi bara... "men oj, vi stal någon annans barn & det ser lite ut som om jag inte skulle ha gift mig i vitt". Skratt!
Suck... här måste jag dessvärre infoga en sak som verkligen gör mig deppig. Jag ser så trött ut på alla foton. Jag vet ju varför, det blir lätt så när man blir lämnad åt sitt eget öde kvällen före sitt bröllop med ett jättestort hus att göra festfint... men jag önskar så att jag hade kunnat gå tillbaka i tiden, tänkt till i en sekund istället för att stressa runt som en skållad råtta, plockat upp telefonen, slått en signal & bett folk att komma & hjälpa mig. Det är ju inget som går att göra något åt så här i efterhand, men farmor sa typ 105 gånger innan bröllopet att hon inte ville att jag skulle se ut som en trött brud & nu är det allt jag ser på bilderna, så ja... depp på den. I vilket fall... Efter minglet på kyrkbacken åkte vi bort till byagården där vi hade festen. Alla gäster tog emot på gården eftersom Paul & jag kom sist dit.
In i huset för champagne!
Här kan jag lägga till ett litet tips till framtida blivande brudar, om ni har en sån här trapp någonstans i er närhet på bröllopsdagen - rota fram en trasmatta eller något & täck den.
Jag höll på att störta huvudstupa utför eländet när vi var på väg ut ur huset med våra drinkar. Hade inte Paul fått tag på min arm hade jag garanterat trillat nedför trappen när min klack fastnade i ett av hålen! Anyway, efter brudskål framförd av lillebror ute i trädgården:
fortsatte vi men cocktailtimme inomhus. Pappa hade fått tag på en massa olika typer av norrländskt kött, så som gravat rengytterlår & älghjärta, vilket kändes som en hit med gästerna. Titta bara på Jo´s ansikte - "OH!" säger det!
Ni har ju redan sett rätt mycket av dukningen, men vi tar en bild till så att ni får se Sussies & Jo´s tärnbuketter framför deras platser. Egentligen är det en bukett, floristen hade missat att de var TVÅ & inte EN, men bästa toastmastern Viktor räddade dagen genom att panikköra ner till henne två minuter innan stängningsdags (30 min innan vigseln). Hon snabbdelade den på mitten medan Viktor bytte om till kostym på handikapp parkeringsplatsen ute på gatan & mina tärnor fick var sin bukett trots allt, pust! Här kan ni också se rosmarinen som vi inkluderat för god tur.
Till middagen blev det viltinspirerad toast till förrätt, röding till efterätt & kladdkaka med norrlandsbär (på Pauls önskemål) till efterrätt.
Hela cateringsituationen var en stor huvudvärk för mig i typ nästan ett år innan bröllopet, men det löste sig till slut. Sure, det är väl vissa saker som jag kan känna att jag skött annorlunda om jag hade varit i branschen... men serveringspersonalen var fantastiskt bra så den biten känner jag mig väldigt nöjd med.Värdigt trevlig middag överlag, önskar bara att man hade kunnat rotera platser lite så att man fått sitta bredvid alla ett litet tag. Hade så gärna velat få tillbringa tex förrätten med Jo!
& kanske efterrätten med Pauls gudmor som riktigt kom in i partyskorna!
Efter kladdkakan gick alla ut för en liten andningspaus medan de städade undan & ställde fram bröllopstårtan & kaffet. Har tyvärr ingen bra bild på tårtan, men den var en standard prinsesstårta eftersom Paul älskar prinsesstårta (alltså, här var jag bara - beställ VAD DU VILL, jag är nöjd så länge den har blå blommor som ser ut som blåklint).
Foto med blixt... så den ser lite svettig ut, men på riktigt så var den väldigt fin & Elsa var helnöjd för att hon fick min bit (nope, ingen bröllopstårta för mig!) med en BLOMMA PÅ! Jäklar vad barn är underbara, så lätta att göra nöjda!
Naturligtvis hölls det även tal, farmor höll ett tal på svenska som lillebror översatte & det var enda gången på hela dagen som tårarna inte höll sig inne i ögonen utan rann ut lite på kinden. Fina fina farmor!
Sussie & Viktor höll i hela toastmaterbiten med bravur, hade så himla roligt åt allt skojigt som de hittade på! Så imponerad av deras insats, speciellt som de inte hade så värst lång tid på sig att ro hela projektet i hamn (var lite sent ute med att fråga).
En av de saker vi gjorde var den obligatoriska skoleken. Jag vet att den är bröllopsstandard, men den är det av en anledning. Så länge man har någon vettig person som satt ihop frågorna så är den sjukt rolig! Älskar de följande två bilderna... Pauls min när han vet att han svarat rätt!
Pauls min när han vet att han svarat fel...
And that was all för denna gången, men jag hoppas att det kommer in mer kort snart så jag får väl lägga upp en ny post om ytterligare en månad!
Kommentarer
Svar:
Haha! Det hade sett så roligt ut om ni bytt buketten fram & tillbaka mellan er hela vägen nedför kyrkgången! Roligt men inte riktigt som jag tänkt mig det hela, så Viktor räddade oss verkligen där!
Ah... men det ser OH ut. :) & Magnus översättning var faktiskt himla bra, jätteduktigt jobb av honom att klara av det på det sätt han gjorde!
Ida
Svar:
Ja jag har längtat efter att få se mer från bröllopet så det var spännande att plugga in USB-minnet i går! Hoppas att det kommer mer & bättre kyrkbilder i senare laddningar, för jag tycker att det är en så vacker byggnad. Sen har vi gått på julotta där sedan jag var lite & vi höll även farfars begravningsgudstjänst där, så för mig kändes det självklart att vi även skulle gifta oss där.
& jag ÄLSKADE buketten, men här är ett tips till dig när du ska stå brud - testa olika buketter för att se vilken tjocklek du är OK med att hålla. Jag hade ju ingen jättebukett, men eftersom jag har små händer var den ändå rätt nära att vara för stor för mig!
När det gäller det där som jag känner mig deppig över... tja, jag hoppas att det ska kännas lite bättre om ett tag & att de dåliga minnena försvinner så småningom, vill ju minnas vår dag som enbart en glädjens dag!
Ida
Svar:
Vi säger väl så! :)
Ida
Svar:
Tack & så klokt sagt! Stora kalas blir lätt stressframkallande, bröllop eller inte bröllop. Sen så är det viktigaste av allt, & det som jag är allra mest glad över, att vi faktiskt är gifta. Jag började misströsta lite efter alla svängar med Skatteverket men det gick ju vägen till slut!
Ida
Svar:
Det var ett VÄLDIGT bra tal, önskar att jag hade det inspelat! Ni var så himla fina genom allt, mina stöttepelare! Puss!
Ida
Trackback