MsBree

Idag är det Tors & min första dag hemma utan Paul - han var nämligen tvungen att åka in & fixa lite saker på kontoret. Så här långt har det väl inte gått så där jättebra... Tor har ägnat ungefär all sin vakna tid, som har varit generöst tilltagen, åt att låta som om han bränts på bål. Dessutom har vi en härlig natt i bagaget då han typ fick för sig att han jobbade som fångvaktare på Guantanamo - här skulle det inte sovas! Så eftersom Paul ju faktiskt var tvungen att sova för att orka prestera på jobbet var det moi som fick dra nattpasset... är alltså inte mitt piggaste jag i nuläget. Det enda som ger hopp i nuläget är at vi närmast maniskt pulat in varje liten sak Tor gjort i en app & tittar jag på amningsstatistiken så har vi snittat väldigt många timmar de senaste två dagarna. Väljer därför att se på det här som en tillväxtfas, att han helt enkelt behöver amma mer någon dag eller tre för att få upp produktionen & sen HOPPAS & BER jag att vi kan återgå till lite mer humana nätter. För alltså, när Mammut började irritationsklösa (något han gör när han vill ha uppmärksamhet) på ett varmluftsgaller klockan fem den här morgonen & Tor samtidigt började skrika bloody murder & jag fått in totalt 40 minuters sömn under hela natten... Då kändes det lite omänskligt att inte kunna ringa in en taxi & fly fältet till närmsta hotell.