Midsommarhelgen...
Vi åkte upp till stugan i fredags, jag behövde lite natur när det var midsommar & allt. Firade lite stillsamt med knäckebröd & lax & annat småplock - typ vad farmor lastat fram för ett vanligt kvällsfika, men här kändes det rätt festligt! Resten av helgen ägnade vi oss åt att jobba. Vi satte upp tapet, målade, städade hela verandan & så slet vi med trädgården. Hjälp vad naturen tar igen mark snabbt!
Det märktes att vi tillbringat hela våren/försommaren med att packa & packa up huset - vi har helt enkelt noll & ingen tolerans mot värme. Det var bara 27 grader, men både Paul & jag var så utslitna redan vid lunch på lördagen att vi packade in oss i bilen & körde till närmsta pyttelilla håla för lunch & massa iste.
Någonslags ordning fick vi på det hela tillslut, i alla fall nog för att kunna påta ner ett par tomatplantor & hoppas på att de inte skulle försvinna alldeles i djungeln. Kände mig mycket nöjd med den bedriften & det var skönt att vi fick så många saker avklarade på vår TO DO lista. Allra bäst var dock att Paul monterade in ett dusch-huvud med slang i badrummet - vilken lycka! Här i nordamerika älskar de ju av någon anledning att ha duschmunstycken som sticker ut direkt från väggen & jag avskyr dem något alldeles innerligt. De är så otroligt opraktiska & direkt farliga att jag inte vet vad som är värst med dem - att det är omöjligt att spola ut badkaret med dem eller att vattnet alltid kommer ut rakt på en i alldeles för kall eller för varm form... I vilket fall, ett minne blott numera tack vare Pauls händighetskunskaper som ligger så tacksamt hög nivå! What else... Jo Digby skrämde ihjäl oss i söndags! Plötsligt var han helt väck. Vi letade igenom hela övervåningen & förflyttade oss sen till källaren - som i & för sig är avspärrad & "icke katt-tillåtet", men Mammut brukar vara rätt duktig på att bryta sig in där i alla fall så vi tänkte att han kanske lyckats peta upp dörren & så hade Digby smitit in. När han inte var där heller utbröt lätt stress. Mammut är ju en utbrytarkung som verkar känna sig helt bekväm med vildmarken, men Digby blir pipig så fort han inte får komma med in på toaletten - så tanken på honom helt ensam ute i skogen gjorde mig helt kall inombords. Paul sprang ut & jag beslutade mig för att ta en sista titt genom huset & då, då hittade jag min lilla humla i rummet där vi dumpat delar av vårt flyttpack tills vidare.
Hitta Digby! På något sätt hade liten lyckats klättra hela vägen upp till vår duffel fylld med klättrarduffels & gjort sig ett litet bo! Det här är efter att vi vikt ner kanterna & dessutom är det Paul som tagit kortet, så yttepytte jag hittade enbart liten kisse för att han smackade så högt i sömnen! Antar att han drömde om något väldigt gott! Sen sov han där ända tills det var dags för oss att åka hem. En hemfärd som kantades av en rad räddningsaktioner. Först ut var en Midland Painted Turtle.
De är rätt små, så den här hade jag lätt kunnat tänka mig att lyfta om det inte vore för att Paul förvandlas till Steve Irving kring sköldpaddor & det känts rakt igenom elakt att förta honom det nöjet genom att envisas med att lyfta upp dem själv. Sköldpadda nummer två för helgen... nej, den hade jag INTE velat lyfta. En av de största Snapping Turtles jag någonsin sett & Paul sa att den verkligen gjorde sitt yttersta för att bita honom - känner att jag kan skippa erfarenheten att bli biten av en sköldpadda. Det räcker att jag blivit biten av en kakadua en gång, behöver inte fler exotiska bett, det gjorde nog ont för resten av livet känner jag.
Lägg sedan till att Snappers kan avge en illaluktande vätska i fall att de blir riktigt stressade... nope, de här får Paul allt rädda på egen hand! Den blev i alla fall överkånkad till ett dike på andra sidan vägen utan blodvite & de följande 5 minuterna var Paul så hög på sin egen räddningsinsats att han började prata om att skaffa en bildekal med "We stop for turtles". Herregud så hippie...
Kommentarer
Postat av: Trillingnöten
Ja, de där duschmunstyckena hatar jag med! Vi har ganska nyligen införskaffat duschslang, eller vad man ska kalla det, och I love it! Som att komma till himlen. Fast slangen är ganska kort tyvärr...vill ha en längre. Men man ska inte sukta efter för mycket...så heter väl ordspråket? Hahahaha, KUL det där med Paul och sköldpaddorna! Helt underbart! :)
Svar:
Ida
Trackback
