Want, want, want...
Nystansnurraren (hm... inte helt hundra på den svenska terminologin känner jag här, men ball winder på engelska) åkte fram idag igen. Det blir ju så när garn kommer i härvor. Det här kan mycket väl vara DET ROLIGASTE som Digby vet. Eller, det mest frustrerande - jag är lite osäker på vart hans känslor faller på skalan.
Det jag helt säkert vet, det är att oavsett hur dagsformen än är så går det bara inte att låta bli att skratta åt apan. Speciellt inte när han blir förbannad på snurran för att den inte står still & liksom skäller på den som en liten arg ekorrre för att HAN VILL HA GARNET GOD DAMN IT!
Digby - mitt lilla lyckpiller som alltid levererar.
Kommentarer
Postat av: Steel city Anna
Åh vilken fin katt!
Svar:
Ida
Postat av: Camilla
Fina Digby!
Svar:
Ida
Trackback
