Slempropp...
Lite TMI här, men jag känner att graviditeten långsamt brutit ner all form av värdighet jag någonsin haft så what the heck... Jag har som sagt mått skit den här veckan, jättetrött hela tiden & två nätter i rad har jag haft svårt att sova för att jag haft så onda förvärkar. Har hela tiden tänkt att "det blir bättre i morgon" & inte direkt orkat oroa mig så mycket men så igår blev allt plötsligt lite annorlunda. Dels för att min kära kropp behagade förse mig med min livs första hemorrojd (the joy) men det som verkligen gjorde mig rädd & fick iväg mig till läkaren var att jag även upptäckte att jag gav ifrån mig något som i ärlighetens namn mest såg ut som grönt, krämigt, snor. Rullade in på läkarmottagningen idag & förväntade mig någon form av vidrig infektionsdiagnos, men den jättetrevlige läkaren förklarade att det med allra största sannolikhet rör sig om delar av min slempropp (svenskans omysigaste ord?). Så nu har jag suttit här & googlat på tidsrymden mellan slempropp & baby & börjar känna lite försiktigt hopp om att jag kanske ändå inte kommer att gå över tiden... Ta i trä!
Kommentarer
Svar:
Läkaren sa att eftersom det inte var så mycket & inget blod så behövde jag inte oroa mig för att det skulle sätta igång på direkten. Han sa att det fortfarande kan röra sig om veckor. Så jag hoppas på två - så att det sätter igång vecka 37 så att jag får vara klar med detta! Fast ingen idé att ställa in sig på något, det blir när det blir...
& med två barn hemma är det väl inte konstigt att du inte minns! Har man fullt upp kanske man inte ens lägger märke till det!
Kram
Ida
Svar:
Grymt omysigt, men tack & lov är det ju lika illa på engelska - mucus plug. Annars hade Paul retat mig, han tycker nämligen att moderkaka & vårtgård är sjukt "oaptitliga"! :)
Japp, siktet är inställt på vecka 37. Nu känns det ju i & för sig som om det hade varit att dragit högsta vinst i förlossningslotteriet, men i & med den här propphistorien känns det i alla fall lite mer hoppfullt! Som sagt, jag blev väldigt skärrad när jag upptäckte det hela igår. Grönt känns inte så skönt i just det här sammanhanget... men min doktor försäkrade att det var en helt normal färg. Nu behöver det ju inte vara samma färg för dig, men upptäcker du något som är helt utanför normen & det inte kliar & har sig kan det mycket väl vara din propp & inte en infektion som jag först trodde.
Sammandragningarna har mest varit i magen, men sen gör ryggen ont på en småstadig basis. Fast jag tror att det har mer att göra med att jag har så dålig avlastning för den när jag sover, finns ju inte så många ställningar att sova i längre som fungerar.
När det kommer till hemorrojden så gör den tack & lov inte ont än - så nu blir det att typ vräka i sig psyllium för att inte göra det hela värre. Sen är det väl bara att hålla tummarna för att den inte blir värre under förlossningen, så som jag läst att de kan bli. Känns liksom som det är nog med allt annat som kroppen kommer att få gå igenom då!
Ida
Trackback
