Det här med sömn...
men bläsh finns alltid sånna där "väänta bara tills barnet kommer du DÅ blir du trött!" "vänta bara tills xx fasen och yy åldern DÅ är det jobbigt" "HA ett barn pft vänta tills tvåan kommer" osv.
Det är väl super härligt och bra att hela familjen sover bra. Var glad och nöjd och blir det problem senare så tar man ju det då, inget att ta ut i förskott liksom.
Och till sist, anses samsovning som något man ska "erkänna"? som ett misslyckande typ?
Ha ha - jag känner igen mig i det där. Har flera gånger kommit på mig själv med att i sådana samtal lägga till ett "jag är glad så länge det varar" som någon slags ödmjukhet (?); som för att visa att man förstår att alla inte har det lika lätt.
Ibland verkar det nästan som att man förväntas skämmas över att något funkar bra? Det är ju inte så att man kan beställa en bebis som äter eller sover problemfritt - det är något man får och det är bara att gilla läget vare sig man drar en vinst eller en nitlott så att säga.
Det finns alltid dom som liksom blir lite provocerade om man har det "lätt" med något och då kommer de där "vääänta du bara, snart får du minsann det lika jobbigt som JAG".
Försöker att släppa på allt sånt där och be om ursäkt för jag har ett "lätt" barn.
Alla har sina problem områden, sina upplevelser och sina känslor. Jag har ett väldigt lätt och glatt barn. Har aldrig haft en vaknatt! Men jag vet många som skulle uppfatta det som ett "jobbigt barn" när man alltid måste bära (ALLTID. Kan nära på räkna på fingrarna gångerna vi har använt våra vagnar) att hon aldrig kunde sova utan mig utan sov PÅ mig dag som natt det första året. För mig var det lätt, för andra skulle det vara jobbigt.
Ah I see. För oss var det ju så, men jag ville(vill) också. Det viktigaste är ju att hela familjen får sova så bra som möjligt. Måste inte alls betyda samsovning, även om många barn föredrar det. Tor verkar ju onekligen trivas med sin "själv sovning", lika så ni. Super!
Men fy. Hallå eller! Kan man inte vara glad för någon annan utan att slänga ur sig sådana kommentarer?! Vissa barn är enklare än andra. Och det är inte alls nödvändigt att vi 4 månaders ålder detta skulle ändra sig för er. Som jag berättade för dig i ett annat inlägg så hade vi det jätteenkelt med vår första bebis. Sov nästan genom natten på en gång. Läggning, matning... ALLT var enkelt. Detta tog inte slut. Hon är fortfarande jätteenkel på alla plan. Man kände sig nästan lite dum och säga något när man hörde alla andras historier. MEN våran andra bebis är ju HELT åt andra hållet haha. Men för det kan man väl hålla vissa kommentarer för sig själv. Alla är ju olika.
Nä, bara njut av eran bebis och hur bra ni har det. Och vänta inte på någon bomb som ska droppa som kanske aldrig droppar.
När man blir mamma verkar det som att många också känner att de kan ge råd eller säga till hur du/ni borde göra, angående olika saker. Kör ert race. Kramar
