MsBree

Älskar när det är stora galor i Hollywood - klänningsbonanza! Just nu, när jag befinner mig osedvanligt långt ned på glamourskalan, njuter jag lite extra mycket av allt glam. Har spenderat x-minuter av dagen på att drömmande titta på alla vackra klänningar som visades upp på Golden Globe igår. Fast så kommer jag till Rosamunde Pike... & läser att hon födde barn för fem veckor sen, alltså ungefär samtidigt som jag fick Tor, & det slår slint i huvudet på mig. Vill så gärna veta vad som ligger bakom hennes klänningsval, hur mycket hon tränat (alls?) för att komma i den, om hon kände sig bekväm & om hon inte var livrädd för att läcka något på den... Själv har jag ju tillbringat de här fem veckorna med att dricka cola, äta ost & typ som mest masat mig ut på en halvtimmes promenad om det inte varit för kallt. Tanken på att sätta på mig Rosamundes klänning & visa upp mig för världen, alltså NEJ - jag får typ panikångest bara av tanken. Sen läser jag kommentarerna kring hennes klänning på Ebbas blogg & möts av saker i stil med:

 

 

Visst, det är kaxigt att visa upp sig fem veckor efter du fött barn och gärna mer naturliga kroppar än hollywood pinnar men hjälp... (fortsatt fokus på klänningen)

Eh, alltså... har jag suttit inne i babybubblan för länge? Har världen, över julledigheten, plötsligt bestämt sig för att kollektivt börja leva sundare, motionera mera & dessutom lyckats få ned massornas medelvikt något helt radikalt? För i annat fall kan jag liksom bara inte hålla med om att Rosamundes kropp på något sätt är mer "naturlig" än medel Hollywood-människan, för hon måste ju rimligtvis tillhöra en rätt exklusiv skara kvinnor som FEM veckor efter att ha lämnat badbollsstadiet inte har den minsta tillstymmelse av muffin topp. För att inte tala om att känna sig bekväm i en cutoutklänning med massa sidobröst exponerat... Eller? Är det bara jag som FORTFARANDE känner mig lite "flabbig" kring midjan, oroat mig för att läcka avslag/bröstmjölk utan att märka det & framför allt varken velat visa sidobröst eller de där små otrevliga extrabitarna kött som putar ut från armhålan?! Jag tror ju liksom inte det... vilket gör mig lite mörkrädd för de ideal som råder. Ätstörningar bland gravida är en realitet, men det är det i än högre utsträckning hos småbarnsmammor. Jag är mån om hur jag ser ut, jag vill komma tillbaka till ett smalare & starkare jag - men inom en vettig tidsram. Vilket jag faktisk inte tycker att fem veckor är, då ska väl fortfarande babyn & mysbubblan stå i fokus - inte någon jäkla vikthets!