Tor & jag...
Pauls värmetolerans är kass & dessvärre verkar det som om Tor har ärv det draget, det är således två olyckliga herrar jag bor ihop med just nu. Så när det var dags att slå på ugnen tidigare idag (vi var bjudna på potluck på kvällen, i annat fall hade familjen fått äta kall sallad till middag) skickade jag ut dem båda två, bara "Åk till någon affär med luftkonditionering - hejdå!". När den småsvettiga gnällduon åkt kändes det SÅ skönt, tills Paul skickade det här kortet till mig...
Tors allra första åktur i en kundvagn & jag missade det, snyft! Jag vet att det är jättefjantigt att bli ledsen över att jag inte var med när det hände, men just nu känns det som om det inte finns något viktigare på jorden än att få vara med om precis varenda liten grej som är nytt för honom. Tanken på att jag skulle ha varit tillbaka på universitetet för mer än en månad sen om jag inte hade avslutat min PhD... Nej, den går bara inte. Min lilla lilla knubbiga unge, hade gått itu om jag inte hade fått vara med honom varje dag!
Kommentarer
Postat av: Jo
Vilken underbar bild! Var lugn, det kommer komma många fler första gånger: tex första gången han kommer hem full förhoppningsvis inte så snart ;)
Svar:
Ida
Trackback
