Tapper!
Lilla kotten har haft det småkämpigt idag, mycket gas i magen & väldigt närhetsbehov. Trots det är han en så tapper liten varelse, som trots att det gör ont alltid försöker klämma fram ett litet leende. Det är så sött men samtidigt så hjärtskärande när han pressar fram ett litet glatt ansikte mellan gråtattackerna.
Inte så säker på tillvaron...
& så fjantar jag mig för honom & han skiner upp som en sol!
Babyleenden... de måste ju rimligtvis trigga varenda liten cell i belöningscentrum!
Kan längta efter att han ska somna för att få min egentid, bara för att minuten efter att de små blå stängts önska att han ska vakna igen så att jag ska få MER av honom.
Kommentarer
Trackback
