MsBree

Idag var första dagen som det inte gick så där jätte smooth att ta hand om både Tor & Daisy. Småttingarna var  i osynk hela dagen & vid ett par tillfällen skrek båda så där att det bara skar i huvudet på mig. Så plockar man upp en & så står den andra & bryter ihop på golvet... & så står man där med en i varje arm & bara "Men det är bra för musklerna". Lite är det väl så att det gått så bra hitintills att idag kom lite som en chock... Fick i alla fall till en halvtimme när båda sov samtidigt & det var guld värt. Kan ju inte påstå att batterierna var laddade till max lagom tills dess att Daisy satte igång igen, men jag kände mig i alla fall inte längre som om jag stod på randen till psykbryt. Jaja... söta är de i alla fall, feedern and eatern.