När ett svårt beslut blir lätt...

Så det här med Daisy... Eftersom vi fixar golven den här veckan är vårt hus lätt kaosartat & inte riktigt kompatibelt med att ha ett dagisbarn här. Jag fixade därför en temporär dagisplats för Daisy hos en av mina vänner. Under helgen spenderade Daisy en test-timme där & under den timmen hann hon bita min väns 2.5-åring två gånger. Efter bett nummer två frågar min vän "Is biting an issue?" & får följande svar tillbaka "No, it's not an issue. The only one she bites is Tor".
 
Alltså... The only one she bites is Tor. Så det jag tar med mig från den kommentaren är att det inte riktigt räknas om Tor blir biten. Att det inte är ett problem, så länge det bara är Tor som råkar illa ut & nej, bara nej. Det är INTE en OK attityd. Så helt plötsligt blev det svåra beslutet lätt - för vi är inte två föräldrapar som försöker lösa ett problem så som jag ville tro. Självklart är ens eget barn det man värnar mest om som förälder, men jag förvände mig faktiskt lite mer engagemang i Tors välmående. So... det kommer inte bli en rolig konversation, jag ser verkligen inte fram emot det, men det är bara att put my big girl pants on & ta itu med det.

Kommentarer
Postat av: Malin C

Nä FY! Men ändå bra, för då får man det sista man behöver för att känna sig övertygad om att man gör rätt. Vilket du verkligen gör!! Jag hejar på här bortifrån.

Svar: Det var verkligen den sista pusselbiten jag behövde för att bestämma mig. Det känns faktiskt väldigt skönt att ha landat i ett beslut som känns rätt i magen. Jag vet att det inte kommer att landa i god jord, men då får det bli så - det viktigaste är att jag känner att jag väljer rätt för Tor. Daisy har slagits sen i mars, sen gått till att puttas & nu senast bitas - så bara ett problem efter ett annat & det ska bli skönt att inte behöva sekundpassa samt hela tiden vara orolig för att Tor ska åka på mer stryk.
Ida

2016-09-20 @ 11:46:06
Postat av: Anna

Hur många andra barn i den åldern brukar hon träffa? ? Just saying! Hon träffar kanske inte så många andra än Tor och då är ju det en förklaring, men stackars Tor ska ju inte lida för att det... Lycka till med samtalet.

Svar: Hon träffar absolut Tor mer än andra barn, om än inte exclusivt. Det som gör att jag känner att det är nog är att jag påpekat att vi haft ett problem under en längre tid utan att se någon form av feedback. Så när jag fick höra att hon uttryckte det som att det inte var något problem alls med att bitas så kände jag bara att jag fick nog. Har dessutom gått tillbaka här i bloggen & sett att vi började få problem med att hon slogs redan i mars - det är alldeles för lång tid med pågående problematik & nu känner jag lite att jag skulle ha satt stopp för länge sen. Men, men, det är lätt att vara efterklok & bara att försöka göra det bästa av situationen som den är nu.
Ida

2016-09-20 @ 18:46:56
Postat av: Anna

Som sagt var lycka till!

Svar: Tack - hoppas få det gjort imorgon!
Ida

2016-09-20 @ 20:45:19
Postat av: Målvaktsmamman

Jag tycker ändå det är bra att ni gett det en chans, då finns det ingen anledning egentligen för föräldrarna att tjuriga (tycker man). Barn är ju olika mot varandra och ibland går det inte ihop. Man vill ju hänga med snällhet liksom:))

Svar: Ja vi har verkligen försökt, men nu känner jag mig tömd på alla försök till att lösa problemet. Hoppas dock att Tor & Daisy skall kunna leka med varandra längre fram i tiden, när de är lite större & känslorna inte är fullt lika nära ytan!
Ida

2016-09-21 @ 19:03:00
URL: http://malvaktsmamman.blogg.se/
Postat av: Åsa

Tufft men problemet måste erkännas. Om det inte funkar så gör det inte det. Kanske bra för Daisy också i längden. Kram på er.

Svar: Det är det jag känner, jag är ju inte utbildad pedagog - kanske att någon som har mer erfarenhet/utbildning kan hjälpa henne att hantera sina känslor bättre. För det är ju jobbigt för henne också med ständiga utbrott över allt & inget. Sen känner jag också att jag har SÅ mycket mer tålamod med allt de dagar hon inte är här - så det ska bli skönt för Tor & mig att hitta tillbaka till det stadiet.
Ida

2016-09-21 @ 21:34:39
Postat av: Jo

Alltså, så sjukt nonchalant! När hon har bitit det andra barnet två gånger (plus alla gånger hon bitit Tor) och säga att det inte är ett problem... jag blir nästan stum. Jag vet ju att du ville att det skulle fungera, tråkigt att det inte går.

Svar: Jättetrist. Jag tycker ju om Daisy annars & det hade varit så perfekt om hon & Tor hade kunnat lära sig svenska gemensamt - men det går ju inte om jag hela tiden måste passa så att hon inte gör Tor illa. Höll koll på alla putt/bett/slag under en vecka & hon snittade cirka 8 per dag. I jämförelse låg Tor på 7 incidenter under HELA veckan... Så ja, absolut ett problem.
Till något helt annat - Tor har en liten röd plasttelefon som han låtsasringer i & det är nästan alltid "Hej Jojo!" som han tjoar i luren. Så vi måste höras någon dag snart så att vi kan prata på riktigt & han kan se dig!
Ida

2016-09-21 @ 22:23:08
Postat av: Jo

Åh, ja! Så supersöt =)

Svar: Okay, hade någon gång nästa vecka fungerat?
Ida

2016-09-22 @ 07:28:03
Postat av: Ann Rumbleinthearctic

Meh! Biting är väl ett issue no matter hur många barnet ifråga biter??? Ja, tråkigt, men det verkar som hon kanske inte riktigt ser det som ett problem.... Jag var ett biting issue när jag var lite, men bara med min bror....eek vilket skitunge jag var!

Svar: Haha, jag var inte heller speciellt snäll mot min bror - sånt jag skäms för nu som vuxen! Anyway, nu har jag bett om ett möte nu i eftermiddag & efter det får jag sekundpassa i två veckor till & sen blir det lugn & ro för Tor!
Ida

2016-09-22 @ 16:17:48
URL: http://ann-olsson.squarespace.com/
Postat av: Jo

Ja, nästa vecka går bra =) Jag kan inte måndag men annars tror jag att jag kan resten av veckan.

Svar: Okay, ska vi satsa på tisdag?
Ida

2016-09-23 @ 08:25:42
Postat av: Gunilla N

Den lilla bits for att nagot ar fel? Det ar "en issue" for foraldrarna att bita i. Kanske saknar hon sin mamma? ... sa agerar hon ut genom att bita stackars Tor som ju finns narmst till hands. Hoppas ni hittar
en bra losning tillsammans.
Gunilla N


Svar: Jag har funderat lite på om det kan bero på att hon är otrygg - hon är nämligen väldigt ofta med far-/morföräldrar/syskon/barnvakter. Så kanske är det ett sätt att göra revolt mot det? I vilket fall fungerar det inte för oss längre. Tor har tydligt visat att han varit rädd för henne på sista tiden, så i fredags sa jag upp vårt arrangemang. Vi passar henne i två veckor till, men sen blir det bara Tor & jag & det känns SÅ bra!
Ida

2016-09-25 @ 13:09:42
Postat av: Trillingnöten

Ja, alltså slå och bitas i den ålder är ganska vanligt, men man måste också kunna få samarbeta med den andra föräldern! Viktigt! Annars kan man inte få bukt på problemet. Tor ska ju inte behöva stå ut med sånt heller. Han kan ju senare anamma samma problematik och börja "hämnas" på andra barn istället. Det har jag sett fler gånger. Kolla om Daisy är frustrerad när det händer? Har hon ord att beskriva vad hon vill eller inte vill. Kan du ge henne dem orden? Typ: I see that you are frustrated because Tor took your toy or because you wanted to pass Tor but he did not move. We do not bite/hit. Tell Tor: I dont like when you take my toy. Or Please move.

De är ju fortfarande för små att prata i hela meningar, men de kanske kan få ut ett ord i alla fall och upprepas det blir det lättare för varje gång.

Kan också vara sensory issues? Har hon napp vanligtvis? Gillar hon att bita på andra saker mer än människor? :) Har haft ett par ungar som tyckte det var skönt för tänderna att bita i mjuka människor...löstes med en bitring som fick sitta fast på tröjan som man gav då och då.

Sorry, kanske inte alls var hjälpsamt och kanske saker du testat redan!! :) Hoppas det löser sig! kram!

Svar: Hon verkar jättefrustrerad, problemet är att det behövs i princip ingenting för att det ska slå till. Tor kan sitta & leka fridfullt på andra sidan rummet & helt plötsligt gör han något som hon inte gillar & då bränner det till. Hon har rätt mycket ord, så jag försöker prata med henne men det resulterar i regel i att hon skriker & stampar i golvet - så det känns inte som om jag kommer någon vart.
Nu behöver vi bara stå ut två veckor till, uppsägningsperioden, sen blir det bara Tor & jag igen. Pratade nämligen med Daisys mamma i fredags & sa att det inte fungerar längre. Precis som du säger så ska ju Tor inte behöva stå ut med den här typen av vardag där han är rädd.

Kram!
Ida

2016-09-25 @ 13:32:42
URL: http://vilsnajollen.blogspot.com
Postat av: Jo

Tisdag funkar bra, ska vi säga 19 som vanligt?

2016-09-26 @ 13:39:45

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0