163 cm, & what you can do with that...
Professor i Lund en dag när jag hade på mig ballerinor - Oj, är du så kort på riktigt?!
Rasmus när vi satt & räknade om vår längd till foot på vägen till Niagara - Va?! 163, så kort är du väl inte? Jag trodde att du var typ 170!
Sedan finns det ju vissa gyllende undantag också...typ mitt ex...
H - Jag begriper inte varför du alltid måste ha högklackat på dig... Varför kan du inte ha på dig normala skor som alla andra?!
Moi - Because I like it!
H - Jaha, men jag kanske tycker att du borde ha på dig vanliga skor åtminstonne någon gång!
Moi - Jo men det är fritt fram för dig att tycka det. Men jag råkar faktiskt gilla att inte se ut som en hob på heltid...
Rasmus, han är generös!
Rasmus, han är generös!
Men kanner du att du maste skriva ut det tva ganger? ;) Jag vet att jag ar kort, helt i fornekelse lever jag ju inte...
Jag tycker att vara kort har både sina för och nackdelar, i vissa situationer önskar man verkligen att man vore en amazonkvinna på 180 cm, men vissa gånger, som när man skall köpa liftkort kan man
komma undan mycket billigare därför att kassörskan tror att man är under 14. :) Man får helt enkelt acceptera det man inte kan förändra (förutom med klackar förstås), du klår i alla fall mig med 2 cm.
Det är tekniska störningar på blogget som gör att jag inte få klartecken om koden fungerar och att meddelandet har gått iväg. Sorry!
Mariélle - Skalvklart ar det sa, inbillar mig att mkt av den hjalp jag far i vardagen beror just pa min langd. Man har en tendens att tycka att jag liknar en liten docka = moi behover aldrig leta speciellt lange om jag tex behover hjalp med att plocka ned nagot fran en hylla... :)
Ma - I know, den gor sa ibland...var bara lite kul att just den kommentaren kom tva ganger!
