Stöd...

När jag kom in till institutionen idag råkade jag hamna i hissen samtidigt som vår 'Dean' - Sandy. Vi ses inte så där jätteofta eftersom vi arbetar med absolut totalt olika saker, men när vi väl träffas pratar vi alltid svenska eftersom han har arbetat i Uppsala i fem år innan han kom hit. Han frågade hur det var med mig & jag var ärlig & sa att allt var tungt just nu pga Rob:

S - Ida, du vet väl om att du alltid kan komma förbi mitt kontor om du känner att du behöver prata? När som helst, tveka inte - vi vill inte förlora fler av vara internationella studenter.

Det kändes så bra när han sa det, det kändes som att det var helt oki att jag är ledsen just nu - lite som om att han tyst gav mig sitt stöd... Boost - till att ta itu med uppsatsen, boost till att ta itu med Jörg, fast inte just nu...

Kommentarer
Postat av: Jo

Gud vad skönt! Verkligen jättebra att känna att man har det stödet. Det har du här också, bara att ringa =)
Puss!

2008-04-08 @ 22:25:38
Postat av: Ida

Thanks Beb! Skont att veta, men just nu har jag inte tid - hor av mig sa fort som saker & ting borjar bli lite mer normalt... Det galler alla andra underbara ocksa (aven om du ar mest fab darling Jo!)! Kram!

2008-04-08 @ 22:37:25

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0