MsBree

pa rummet av tva helt olika anledningar. Orsak nr 1 ar att moi inte riktigt har organiserat mitt boende i Montreal till 100% - & med det menar jag att jag inte ens har goolat det annu... Jag VET att jag kan fixa det i ett kick, men som vanligt nar jag har skjutit pa saker & ting sa kanns det sjukt jobbigt att ta tag i det hela. Den andra angest-komponenten utgors som vanligt av mat - fast i lite annorlunda tappning denna gangen. Vid sjutiden borjade Hermanillo ropa 'Idaah, Idaaah!!!!" & forklarade sedan att han ville ata middag med mig, det ville inte jag. Missforsta mig ratt nu, det ar inte sa att jag har nagot emot honom som person, eller att jag inte vill befatta mig med tjanstefolket, men jag far typ panik av att umgas med honom. For han pratar utan uppehall, & forvantar sig sedan att jag ska delta i diskussionen nar han kommer till sitt favoritamne - trad. Forstar i princip ingenting av vad han sager, utom just traddelen - men arligt, hur lange kan man egentligen uppratthalla en givande diskussion om trad? Speciellt nar ens sprakkunskaper lamnar grymt mkt mer att onska... Sooo, sa fort jag tillbringar tid med Hermanillo kanner jag mig apdum eftersom jag antingen inte begriper vad han sager, allternativt inte kan formulera ett svar...

Smet undan middagsgrejjen genom att forklara att jag inte var hungrig, sa nu sitter jag har & funderar pa nar det ar oki att ga ut & ata nagot. For jag vill verkligen inte gora honom ledsen genom att ata for tidigt sa att det blir uppenbart att jag duckat hans umgange...jobbigt.