I övrigt...

Well,systemvetare & utredare känns bara så där lite vagt ointressant så att jag inte orkar ägna någon tid åt det. Kemi var det näst värsta ämnet efter fysik i gymnasiet & matte roar mig i måttliga mängder. Vilket innebär att jag aldrig hade kunnat tänka mig att bli ingenjör. Eftersom moi är en vandrande katastrof när det gäller tekniska prylar är programmerare uteslutet & även fast jag tillbringat den senaste veckan med att konstruera chiffer ligger nog min talang mer i just det, att konstruera dem, inte lösa dem... Besiktningsman känns endast & enbart som en enkelbiljett till en major depression & sedan kommer vi till den verkliga juvelen - lantmätare. 

First of all, moi har inget lokalsinne över huvud taget. Vad värre är, jag kan inte förlita mig på kartor eftersom jag är oförmögen att använda dem, jag saknar det rumsliga tänkade som är nödvändigt för den typen av manövrar. Vidare så har jag en sommar de facto jobbat på ett lantmäteri (som bibliotekarie), vilket var en rakt igenom fruktansvärd upplevelse. Lantmätare är nämligen den tråkigaste yrkesgrupp som existerar, faktum är att de är så tråkiga att de inte ens är existensberättigade. Moi ville bara dö, eller att de skulle dö för i så fall hade det åtminstonde hänt något. But no, de bara betedde sig som skendöda individer & således tvingades jag tillbringa 3 (!) veckor av mitt liv i monumental tystnad.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0