Obehag...

Iourk. Om lite knappt en & en halv timme kommer jag att befinna mig i en frisörstol & det vet vi ju hur det brukar sluta. Vill inte, vill inte, vill inte. Men håret närmar sig svintostadiet så jag måste. Tänker att denna gången, då ska jag vara bestämd & säga till när det är nog. För av någon märklig anledning är det alltid under de sista 5 minuterna av klippet som allt går käpprätt. Så är det ALLTID. Jag är nöjd, börjar slappna av, & så kommer den konstnärliga fasen. Fram rycks rakbladet & sedan är det "flik, flik, flik" som gäller. & jag sitter där & känner hur mitt humör faller med testarna & vill mest bara gråta - men säga till gör jag inte för frisören gör ju sitt jobb & dessutom är ju slakten redan inledd & det går ju inte att stoppa bara så där mitt i. I dag ska jag försöka lova mig själv att hojta till innan. Spelar ingen roll vad hon kommer att tycka, jag måste stå upp för mitt hår!
Plus att jag har massa jobb & jag kan inte gå hem & dricka vin redan vid 11-snåret...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0