Much better now...

Var & klättrade med Jaime igår, kom hem, åt middag & satte mig sedan i soffan & bara grät. Hade bara överlag en riktigt dålig dag igår & när sedan det paket som jag väntat på hemifrån visade sig innehålla en mindre trevlig överraskning blev det bara för mkt.

 

Kombinationen besvikelse & ilska är ingen höjdare... Speciellt inte när man ägnat den senaste veckan åt att längta hem helt kopiöst & helt plötsligt så är man bara arg på ALLA som man egentligen tycker om. Var så misserabel att Paul hoppade in i sin bil & dök upp på min bro vid halv ett på natten. Sedan drack vi te, jag fick en massa kramar som värmde hur mkt som helst & så gav han mig lite perspektiv på saker & ting. So, nu är jag inte längre arg - vilket är galet skönt. Tycker så illa om just den känslan, det är ju så mkt skönare att bara vara glad & ta saker & ting lite med en klackspark!  


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0