Being Idah...

Reducerad lön sedan oktober (efter att jag bråkat mig till full lön i september), ie man hade ju kunnat tro att moi skulle kuta ned till banken som ett jehu för att lösa in min check efter att jag väl fått den i handen. Eller att jag åtminstone skulle ha tagit med den hem. But no, Ida har glömt den i skrivbordet varje dag sedan jag fick den i min ägo. Det är något med mig & checkar... Det går bara inte ihop: vi är som olja & vatten, moi & anala människor med Hitler inspirerat förhållningssätt till världen, lillebror & höjder eller Totte & innebandyklubbor. Han som alltid får mig att le har nu fått i uppdrag att försöka påminna mig om att lösa in eländet så fort som möjligt. Målet är att vara bättre än jag var med min förra check. Vilket är ett mkt generöst mål med tanke på att det tog mig fyra månader...  


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0