Fish Fry...
I onsdags tog Paul & jag en paus från allt jobb & drog ut på vischan. Närmare bestämt till den årliga familjetradition som hans gudföräldrar samt föräldrar ser som näst viktigast efter julafton - The Fish Fry. Detta event går helt enkelt ut på att man betalar arton dollar till en lokal kyrka vid namn St Paul´s & sedan pressar man så mycket friterad fisk & paj som man kan. Inte ett helt optimalt event för mig alltså... Var en lätt surealistisk känsla över det hela, det var bara så tokigt nordamerikanskt. Långbord, tonvis av 70+ folk med blåpermanentat hår & blommiga skjortor, samt mer överviktiga människor än jag någonsin sett på ett & samma ställe tidigare. Skippade (oväntat...) pajen & satt & sippade vatten samtidigt som jag betraktade spektaklet. Jag menar, om man är så tjock att man knappt kan GÅ till pajbordet hur i helsike kan man då motivera fem portioner med grädde på?
Jag & min mat. Som fick mig att gå på en timmes promenad när vi kom tillbaka till Toronto...
