Dag nummer två...

Roar mig med att gå in ett par jeans. Igår var dag ett & jag längtar redan tills dess att de sitter skönt... Suck. Verkligen ett klassiskt "dagens i-landsproblem" men jag bara måste få gnälla lite i alla fall. Jeansen är från Calvin Klein & inshoppade i storlek 0. Ville egentligen ha en tvåa men det fanns inte i butiken & så provade jag nollan & den gick på så då slog jag till eftersom "ju jeans alltid töjer sig en storlek eller två". Så långt allt väl. De ser bra ut, må vara att de sitter sjukt tajt, & jag tror att de kommer att vara riktigt bekväma så fort de fått lite tid på sig. MEN. Jag arbetar i labbet just nu... Vilket innebär att jag sitter & tittar i ett mikroskop, & detta mikroskop står på ett högt bord, & bordet är så högt att ingen stol i labbet riktigt fungerar. So, jag måste sitta på en liten egenhändigt tillverkad dyna (bestående av gamla labbrockar) som är hög & rätt smal & inte det bekvämaste världen skådat. I vanliga fall kan jag sitta en tre timmar på denna dyna innan det känns som om allt nedanför midjan håller på att självdö. Igår gick det på halva tiden. Fötterna domnar & rumpan känns som om den håller på att pressas upp i mällangärdet. Mitt mantra för stunden är dock "vill man vara fin får man lida pin", så jag fortsätter med inskolningen av mina jeans.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0