MsBree

Isch. Har en sån där dag idag. En dag då inget känns bra, jag vill bara krypa ned i sängen & vara för mig själv. Men icket, vi ska ut & klättra - det är ju Labour Day & därmed en ledig dag, något som ju naturligtvis måste utnyttjas. I vanliga fall skulle jag alltså ha skuttat runt glad som en lärka men inte idag. Idag är det en sån dag att det bara vilar ett mörkt moln över mitt huvud. Vilket får Paul att titta oroligt på mig ur ögonvrån & klappa lite på mig då & då för att göra mig gladare. & jag finner det så OERHÖRT irriterande. Jag vet ju att han bara menar väl, att han bryr sig, men jag vill vara ifred med mitt dåliga humör & jag vill inte att han ska sitta & titta halvpaniskt under lugg på mig medan jag äter frukost. Det bara kryper i kroppen på mig & han försöker prata för att göra mig glad & jag vill inte prata, jag vill att det ska vara tyst. Dödstyst. Tystnad så kompakt att man kan ta på den. Idag är det en sådan dag att jag tänker "sova" i baksätet när vi åker ut till klippan, känner att jag varken orkar med Paul eller Jaime just nu. Hoppas på att det ska lätta om någon timme eller så, hoppas på att det ska vända efter lunch.