Gottar mig i andras olycka...
Måste erkänna något lite fult så där. Kikade runt på facebook & fick syn på någon som jag inte gillar & denna någon har gått & blivit knubbig. Alldeles, alldeles så där sälknubbig. Som en liten stinn prinskorv. Vilket fick mig på så enormt glatt humör. Blir lite småförskräckt över denna reaktion. Ska jag inte ha kommit längre i livet än att jag blir glad över någon annans olycka? Men så tänker jag så som så att det nog är ganska naturligt ändå. En stor del av nöjesindustrin går ju enbart ut på att exploatera andra människors bananskalsfadäser. So, jag är helt enkelt inte ett dugg bättre än de flesta andra på denna punkten & den svagheten tänker jag faktiskt unna mig. För satan i gatan vad uppåt detta gjorde mig! Hepp, då vet jag vem som får stå i vassen i sommar & vem som inte behöver det! Som sagt, mer weetabix åt folket.
Kommentarer
Postat av: ma
Weetwbix - trodde jag skulle finnas att köpa i Lse!
Jag får väl gör staden runt och om jag har tur så kanske jag hittar denna dinosaurie bland morgonflingorna. M
Postat av: Ida
Va! Finns det inte?! Men vad ska jag då äta till frukost i sommar? Umf, får återgå till havregrynsgröt antar jag - det fungerar det med. I annat fall kanske vi kan plocka upp lite i Umeå precis när vi landat. :)
Trackback