Ta nya tag...

Hade en fantastisk dag igår - fram till... fyra-snåret någon gång. Då blev den mindre fab. För att göra en lång historia kort, & för att inte vara så där typisk kvinnlig & hänga ut sin stackars partner till offentlig stening, så bar sig mitt dåliga humör in till idag. Inte bra. Tycker inte om att gå runt & vara förbannad, grining & tjatig. Vilket gör att jag nu försöker komma över det hela & Å så svårt det ska vara då! Generna vill bara att jag ska vara så där jävulsk bitter & sur att detta kommer att komma upp under varje minor diskussion i 40 års tid. Hjärtat & intellektet vill däremot inte det. Älskar man någon får man se genom fingrarna ibland, samt se till sig själv & erkänna att även den bästa kan sätta sig själv i klistret... SO. Nu har jag köpt mig en bukett blommor & talat om för mig själv att lägga ned stridsyxan. Livet blir trevligare om man har videkissar & solsken i blicken istället för att vara en rabiat surkärring som bara TUGGAR på misslyckanden.

Kommentarer
Postat av: mgs/ma

Hi - blommorna är jättefina, jag hoppas att det känns bättre för dig med. Kramar från oss, M

2010-03-01 @ 21:22:28
Postat av: Jo

Är ju extremt nyfiken nu men ska försöka att inte snoka =) Är dock mkt imponerad av din beslutsamhet att lägga undan din bitterhet, go you =)



Kram!

2010-03-02 @ 16:07:45
Postat av: Ida

Har lugnat ner mig nu & tror att jag kommer att småskratta åt det hela någon dag. Typ om ett halvår eller så... Incidenten involverade en polisbil samt en hårsmån från körkortslöshet i 6 månader - inte optimalt med andra ord. Speciellt inte när det hela sker 2 timmar innan familjen dyker upp på namnsdagsmiddag. & mat fortfarande behöver inhandlas & hus städas...

2010-03-02 @ 20:23:57
Postat av: mgs/ma

Det är inte snack om några "små potatisar"! Tror nog att samtliga inblandade höll på att svälja fel? M

2010-03-02 @ 21:11:24
Postat av: Ida

Haha, jag fick en panikskrattattack i bilen! Sedan klev jag ut (efter att ha hört mig för med konstapeln att det gick bra) & gick & handlade. Arg som ett bi var jag. Sedan kom vår landlady Isabel & körde bilen hem till huset så att vi i alla fall inte skulle behöva bärga bort den. Tur var det, i annat fall hade jag nog trillat av pinn av ren & skär ilska! :) Anyway, vi kilade över med en jättebukett blommor till henne igår som tack. Dessutom fick jag blommor av Paul också, superfina tulpaner - balsam på upprörd själ! :)

2010-03-02 @ 21:22:50

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0