MsBree

Jag har känt mig rätt nere sedan jag kom hit. Tror att det blev lite för stor kontrast att gå från Kebnekaiserelaterad eurofori, samt hela familjen, till en avskiljd liten forskarstation i Finland. Idag känder det dock mycket bättre. Bortsett från att dagen startade klockan fyra (det åskade något så vansinnigt att min lilla stuga typ skallrade - gick inte att sova) så har det känts som om jag hittat tillbaka lite till mig själv. Vi kom ut på sjön, jag var ensam ansvarig, jag fixade all provtagning utan problem - inklusive att rensa hela provutrustningen utan att hålla i mig för stöd medan båten rullade i vågorna - och jag kom hem & kände att jag varit duktig. Det är nog lite där skon klämmer också, jag har fått göra så mycket nytt sedan jag kom hit att jag inte riktigt känt att jag har varit on top. Vilket är något jag inte gillar, men nu när mina toxin prover brummar på i pumpen & jag skrollar igenom planktonprovet så känner jag ett lugn. Jag fixar detta, det spelar ingen roll att allt är nytt, jag klarar det ändå. Det är en otroligt trevlig känsla. Sedan hjälper ju omgivningen till för att hålla humöret uppe. Jag har sagt det tidigare & jag säger det igen - Finlands skärgård, så otroligt vackert det är här!