MsBree

Fast garninköp får vänta tills imorgon, idag gäller det att fokusera på att mota ångesten i grind. För i eftermiddag ska jag ta bort ett födelsemärke & min förra sammandrabbning med en kirurg var så pass traumatisk att jag flera år senare haft det ogjort om jag kunnat. Det här handlade alltså om att ta bort stora födelsemärken från mitt ansikte. Så ni kan ju tänka er hur trevlig upplevelsen var om en tonårstjej önskar dem tillbaka i utbyte mot att aldrig ha behövt gå igenom den smärtan... Nu är det alltså dags igen & jag, som har motat bort all nervositet till ett litet hörn av ryggmärgen under de senaste månaderna, känner mig lite som ett djur i en bur. Det går inte att backa tillbaka, det går inte att tänka "äsch, det är en vecka kvar - jag behöver inte tänka på det nu"... Idag är en sån dag som jag hade velat sövts ner igenom, bara för att vakna upp på andra sidan morgondagen.