MsBree

Vet ni vad... det blir en glad påsk trots allt!

Efter mer än tio timmars sökande lyckades Paul tillslut hitta mitt pass. På världshistoriens mest ologiska plats, bortsett från microvågsugnen då. Jag bara skrek av lycka. Ja men förstå att ägna tio timmar åt att i princip uteslutande leta efter något, ställe efter ställe klaras av & det finns INGENSTANNS. Efter ett litet tag börjar man ju inse att man är ganska körd. Så var fallet i dag, jag satt & smågrät hela vägen hem från det fruktlösa lokaliseringsförsöket på avdelningen - vi gjorde upp alternativa helgplaner, försökte intala oss att en tripp upp till stugan var likvärdigt. När jag sen hade min lilla röda bok i handen... åh, högsta vinsten! Jag LOVAR, det här kommer att bli en helt fantastisk helg - det bara måste bli det efter all hjärtklappning jag gått igenom idag.