In a prof kitchen!

Vart jag tillbringade eftermiddagen? Nejmen ingenstans speciellt... i ett restaurangkök. Här. Varför jag hände i köket på Toula högst uppe i Westin Harbour Castle? Jo för att SWEA hade sin bedömning av bidragen som kom in till mattävlingen. Ingen förkylning i världen kunde hålla mig från att gå dit (trots att jag var tvungen att göra ett emergency avvik på färden dit för att köpa mer kleenex).

Så häftigt att få arbeta i ett riktigt restaurangkök!

Vi arbetade på som små murmeldjur för att få rätt, efter rätt, efter rätt färdig för bedömning

I juryn satt Marianne (vår ordförande), Marie (vår viceordförande), kocken för Toula, viceVD för Toula & så Sarah Waxman, ansvarig utgivare för Dine Magazine Toronto. Vi började med cocktailmat...

Avancerade vidare till fisksoppa...

Som verkligen gick hem - även om den var för krämig för min smak. Å andra sidan, det var avocadosoppan också.

Sen blev det västerbottenspaj, fast utan pajbotten - vilket var nytt för mig - & utan västerbottensost. Helt enkelt för att det senare inte finns att få tag på här i Canada (om inte farmor skickat in lite smuggelost, host, host). Eftersom jag var den som sammanställde ingredienslistan till kocken insåg jag att ostfrågan kunde bli lite jobbig. Så jag skickade Paul på spaning & den underbara människan hittade en ostbutik som har typ ALLA ostar i hela världen beskrivna i sin databas. Så har de inte den ost man söker, ja då kan den hitta den de har som är mest lik. Vilket i vårt fall blev extra gammal Beemster från Holland. Fy för tusan vad god ost - & det närmsta jag hittat västerbotten i smak.

Följt av leverpastej.

Sedan sallader, först en gräslig gurksallad... I mean, receptet sa att man skulle KOKA gurkan i 20 minuter... & sedan dränka in den med hollandäsås spetsat med grädde. HUR SJUKT?!

Tack & lov följdes den av en sallad som jag kände att jag kunde relatera mer till. Avocado & räkor. Väldigt Idavänliga tillbehör.

Gud... det tar aldig slut... vad hittade vi på efter det? Jo, beef butler!

Följt av fish au gratin!

Men sen, sen var tanterna så mätta så att de nästan sprack. Så vi bjöd bara på en efterrätt.

& efter det slog sig köks/fotograferingspersonalen ned & provsmakade menyn & tjitt-tjattrade om vad som fungerade, vad som behövde lite extra salt, vad som kunde hällas ner i avloppen & kanske framförallt - vad den lilla prinsessan ska heta!

Kommentarer
Postat av: ma

Vilken grej! M

2012-02-24 @ 22:57:27
Postat av: Ida

Mamma, det var så häftigt! Var så hängig hela morgonen, men så kom jag in i köket & fick världens energikick av kocken, råvarorna - de öppna eldarna. Det var så kul!

2012-02-25 @ 02:41:21

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0