MsBree

På vift i Toronto...

Sugar cookies & icing...

Gårdagskvällen ägnades åt Robin Hood (den från 2010 med Russel Crowe) & kakbak. Blev sugar cookies den här gången, eftersom de är väldigt tacksamma när det kommer till att hålla formen. Dekorerade cirka hälften av dem igår, men inte med det motiv jag tänkt mig - det sparar jag tills idag. Istället körde vi på Pauls företagslogga.

Det är himla smidigt att Paul jobbar på ett företag där folk klappar händerna i förtjusning så fort han dyker upp med mina kakor. Hade inte alls varit lika kul om jag inte haft en "marknad" för min baklust. För då hade ju stackars Paul varit fast med alla kakor själv & det hade ju inte gått. Aldrig att vi ska komma till den punkten där han blir ombedd att boka två flygplansstolar...

äter du inget av de du bakar själv?

Nope. Inte på de senaste tio åren. Har vägt nästan 30 kilo mer än vad jag gör idag, så jag är benhård - inga kakor, godis eller chips. Inte ens glass.

herregud vad duktigt! Men jag förstår dig. Jag håller på med någon slags jojobantning alltid, och de funkar skitbra att gå ner så länge jag inte smakar något "förbjudet" men så fort jag "bara ska ta en" så trillar jag dit och shwoops så har jag gått upp allt jag gått ner + lite till.... Men de är grymt starkt att kunna baka massa goda saker och inte ens smaka!

För mig var det antingen eller, jag kunde bara inte ta "en kaka" - det blev liksom hela paketet. Helt överstyr! Så, jag fick nog & la av. I början var det naturligtvist svårt, men efter ett litet tag blev det normen. Dessutom är det väldigt skönt att ha en noll-toleranspolicy. Folk accepterar det i större utsträckning än "jag försöker begränsa mig". Idag kan jag baka kakor, köpa plockgodis åt andra... & bara njuta av lukten eller hur något ser ut. Känner i princip aldrig något sug.

Känner igen de där. Under sommaren 2010 åt jag ett paket kakor VARJE kväll... De är ju inte ens gott när man äter de så, och ångesten kryper på direkt efter och sen gör man(jag) om de igen dagen efter. Konstigt de där. Hur längesen var de du slutade äta sötsaker? Och hur länge dröjde de innan de slutade kännas jobbigt? Väldigt imponerande är de iaf! kanske kan jag få lite inspiration att ta tag i mina mat problem med. Även om jag inte har några överviktskilon i den medicinska meningen att gå ner, så kan ju inte kroppen må bra av de på insidan + att de tar så faan på psyket att "misslyckas" gång på gång.

Jag älskar att njuta av god mat, min egen eller andras, men stundtals har jag definitivt haft ett osunt förhållningssätt till mat. För åt jag ofta på ren hets - inte alls för att det var så gott. Eller, det var ju det de två-tre första kakorna, men sen blev det bara ångest. Även om jag har hetsätit i perioder efter det att jag slutade med sötsaker 2001, så blir aldrig lika illa. Man kan liksom inte göra så mycket skada med knäckebröd - även om det kan kännas fruktansvärt jobbigt att tappa kontrollen på det viset.



När jag slutade att äta sötsaker, för mer än tio år sen, var det naturligtvis jobbigt. Som tur var hade jag två mål att jobba mot - en bal i december & en i maj - & det gjorde det mycket lättare att hålla sig på banan. Jag accepterade helt enkelt inte nederlag.



I fall att du har problem med maten så är mitt råd att sätta sig ned & tänka igenom VAD problemet är & VARFÖR du beter dig som du gör. När hetsen sedan kommer, kasta kakorna i soptunnan & gå ut & gå & fundera lite till. Eller prata med någon som förstår dig - vad som helst som fungerar bara man kommer bort från situationen.