Sådär kvinnligt jobbig...
Jag har en vän som ibland är så där kvinnligt jobbig som man ser på TV. Ni vet, märker ord & läser in saker i allt & ÖVERREAGERAR. Allra mest är hon så kring sin pojkvän & även om jag tycker om henne så kan jag ibland känna "men herregud, hur orkar han?". Imorse... imorse var jag dessvärre lite på samma sätt. När klockan ringde 06.15 så var jag nämligen så in i döden trött att jag bad Paul att väcka mig vid 7 istället. Fast han tyckte att jag sov så sött att han inte nändes väcka mig förrän 07.20. Vilket innebar att jag hade mindre än 40 minuter på mig att fixa frukost, duscha, klä på mig & sätta på någon form av ansikte & 0 minuter på mig att fixa lunchlåda. Till saken hör att det blir Starbucks de dagar jag inte hinner fixa lunch & för bara två dagar sedan beslutade jag mig för att jag måste dra ner på Starbucksbesöken för att:
1) Jag erkänner, jag är lite beroende
2) Vilket gör att jag löper risk för att se ut så här - mycket jobbigt scenario
Så jag beslutade mig för en mer restrektiv Starbucks-policy & beslutade mig sedan för att alla de där oköpta frappsen skulle kunna gå in på vårt bröllopskonto istället. Mycket bra plan! Tills jag vaknade 07.20 vill säga. Då blev jag lite knäpp & väste fram något om att Paul förstört vår bröllopsbudget & stackars Paul bara "But honey... like $10 at Starbucks won't break it". Varpå jag kontrade med att OM vi har en middag här i Toronto med sushi-tema så är det TVÅ spicy tuna som HAN har slängt i sjön. Sen fick jag frukost i mig & blev normal igen. Herregud vad läskigt det är med låga blodsockernivåer...
Kommentarer
Trackback