Bloggen & jag...
Från en som anser sig känna dig väl så är bloggen väldigt du. För mig är det ett sätt att få en Ida-dos trots att vi bor så långt ifrån varandra. Jag vet fortfarande vad som händer i din vardag och det på ett mkt ärligt sätt som är ditt. När jag läser hör jag dig berätta det för mig =)
Kompisar som jag har visat den för som inte känner dig tycker att du skriver väldigt roligt och de förstår din sarkasm och humor.
Stor kram och tack för att du skriver =)
Jag har fortfarande inte knåpat ihop min jul men jag kan till 99% säga att jag vill fira nyår med er =) (ja 100% att jag vill, 99% att jag kan)
Jag tycker om ditt sätt att skriva och det är ingenting du ska ändra på, fortsätt precis som du gör. :)
bara fortsätt som du gör! Måste vara konstiga människor som tar dig bokstavligt när du "bryter ihop över stänk på soppskålen" =) Tycker aldrig du har framstått som elak eller otrevlig på något sätt! Bilden jag har fått är en väldigt trevlig och omtänksam tjej som får tummen ur och GÖR en hel massa saker. En såndär som man omedelbart tycker om
Ok, du måste maila mig hela historien för nu är jag MT nyfiken över vad som hänt.
Nejnejnej...ändra aldrig någonting! Du skriver så bra och jag fnissar gott åt mat, katter och svärmor;) Jag är själv ytterst sarkastisk och ironisk och de flesta förstår grejen...resten kan "gå och dö" som någon i Toronto skulle sagt:)
Såklart man blir! Jag som dessutom bloggar om i huvudsak något så oerhört känsligt som ungdomsidrott (känsligt för alla vuxna, föräldrar/ledare/föreningar) får verkligen tänka en och två ggr innan jag publicerar något....just för vår Målvakts skull...meeeen, vänta bara säger jag;)
Ha det gott fina energiska Ida:))
Föräldrarna är värst! Barnen har oftast inga som helst problem med ledare, uttagningar och spelgrupper..föräldrar har, så jag startade bloggen. Så jag måste ibland förtydliga där att Rickard faktiskt får! mat fast han förlorat en match och att jag kommer älska honom (lite i alla fall;) även om han inte kommer spela i en Toronto tröja:)) Krasst är det detta många vuxna signalerar till våra idrottande barn på riktigt.
Allt gott till kul blogg.
