Det är tur att Ontario är platt!
Jag hade väl ingen jättebra dag igår. Om vi säger så här, det är tur att vi inte bor i BC eller Alberta, för då hade jag varit frestad att ge Pauls mor en knuff utför ättestupan. Eller, är det bara jag som tycker att det är liiite over the top av henne att bjuda in Pauls ex till vårt bröllop (nej, inte Sandra - ett annat ex) mitt framför ögonen på mig? Som sagt... tur att Ontario är platt. Bet ihop så där så att käkarna vitnade & försökte att fokusera på Annabelles cupcakes, det var ju mestadels därför jag var där. Blev en mängd olika cupcakes inspirerat av hennes senaste album...
RISE
& Annabelle var bra, även om jag tyckte att det hela kanske var lite väl politiskt. Politiskt får det ju vara, men jag ogillar att buntas ihop med någon annans åsikter bara för att jag råkar befinna mig på en konsert. Som ex, Annabelle pratade om hur vi alla kämpat mot polisen under G20-mötet 2010 & ville att vi skulle sjunga med i kampsångsrefrängen. Vilket kändes lite so and so eftersom jag stod hemma & bakade kakor till Pauls 40-årsfest under det mötet... Anyway, hon fick till ett himla drag där i vardagsrummet & det är kul att ha någon som är så sångmässigt begåvad i familjen!
Fast... & nu ska jag ta upp något som jag sällan (läs aldrig) pratar om här i bloggen, det hela överskuggades av följande lilla incident: Under själva spelningen fick jag jättemycket mensvärk. Totalt oväntat & jag som aldrig lider av något ont visste liksom inte vad jag skulle göra. Tillslut fanns det inget annat än att tassa bort till Pauls mor mellan två sånger & be om en ibuprofen. Om ni ser på bilden ovan så stod jag till höger på bilden, mot köket, & badrummet med medicinskåpet ligger på vänster sida. Så Pauls mor kilade iväg framför Annabelle, hämtade två burkar & kom tillbaka just som Annabelle började stämma upp igen. Vad gör tanten? Hon ställer sig i mitten & dansar med ibuprofenburkarna som maracas. Sen travar hon iväg till mig & halvvrålar "here´s for your 'headache' dear". Den där luckan i golvet som man ibland önskar sig... så jobbigt att den aldrig öppnas & slukar en.
I bilen, påvägen hem till Toronto, förklarade jag att vi inte behöver se henne igen förrän 2016 eller så.
Kommentarer
Postat av: Jo
Ok, vet inte riktigt vad jag ska säga. Hur fick hon för sig att det var ok att bjuda in människor till ert bröllop utan att fråga dig? Och ett EX???
Och vem dansar med burkar som maracas på någon annans konsert? Sedan att det var till din mensvärk, ja det var kanske inte smidigast men heller ingenting som du borde känna dig generad för. Ta det från en som har drabbats en gång i månaden i typ 18 år =)
Stor stöttande kram!
Svar:
Ida
Postat av: Jo
Och vilka fina cupcakes det blev =)
Svar:
Ida
Trackback
