MsBree

Oki, jag bara måste få berätta bäverhistorien för er! Så här var det, Isoldes syster med familj var ute i deras gemensamma sommarstuga. Allt är frid & fröjd tills hundarna helt plötsligt sätter igång att tokskälla en bit bort. Mike, systerns man, knatar iväg för att se vad som händer. Nere på vägen sitter det två bävrar. En bit bort står deras två större hundar & tokskäller & någonstanns där emellan har deras lilla vita fluffiga hund totalt psykbryt. Bäver nummer ett har hela munnen full av vitt ludd, så det är alldeles uppenbart att den huggit hunden. Mike försöker få iväg hundarna upp mot huset, vilket visar sig omöjligt, så istället försöker han schasa ner bävrarna till ån. Bäver nummer ett spänner då sina små ögon i honom & FLYGER sen genom luften & borrar in tänderna i hans ben. Mike skriker, bloder sprutar, bävern hänger kvar, folk kommer springande. Efter mycket om & men lyckas de låsa in hundarna i huset & få lös bävern från smalbenet. Mike packas in i en bil & körs till en pytteliten akutmottagning som ligger en timme bort. Där är läkarna upptagna med att följa OS på tvn. Så efter att ha skrattat ihjäl sig åt att Mike blivit biten av en bäver ger de honom bedövning & syr ihop honom på tio minuter - allt med ett getöga på tvn. Hela historien hamnar sedan i lokaltidningern...

 

& allt det här tycker jag är oerhört underhållande, men frågan är om inte Pauls reaktion på berättelsen var grädden på moset. För han blev helt till sig & bara "I told you, I told you not to make fun of the mighty Canadian beaver!"... Eh, "The Mighty Canadian Beaver"... men det finns ju inte att jag kommer att låta bli att reta honom för det uttrycket tills döden skiljer oss åt!