Plommonpaj...
Det där bananbrödet råkade åka med till Pauls jobb igår morse (till allas förtjusning där) så jag var tvungen att komma på en alternativ efterrätt till gårdagens middag (som var en modifikation av det här receptet, mycket gott & lättlagat). Hade först tänkt laga en äppelpaj, det är ju så himla enkelt, men så fanns det inga lokala äpplen i affären & just nu är jag inne i ett sånt där "Ät lokal mat" ryck... så jag snurrade runt ett par varv tills jag hittade ett gäng plommon & mindes en underbar plommonpaj som Lena, mamma till min bästis Sandra när jag växte upp, brukade laga ibland. Nu äter jag ju inte paj själv längre, men bara tanken på Lenas plommonpaj fick mig att slå till på ett kilo plommon utan att tänka till så mycket mer över det hela. Sen var det bara att googla recept när jag kom hem, för dessvärre har jag inte originalreceptet - men jag känner mig ändå rätt nöjd med slutresultatet som luktade gudomligt!
Plommonpaj med smultäcke
Sätt ugnen på 225 grader. Rör ihop7 dl vetemjöl, 3 msk florsocker, 1 tsk bakpulver & 1 krm salt. Nyp ner 250 gram smör & tillsätt 0.5 dl vatten - arbeta ihop till en smidig deg. Här underlättar det naturligtvis om man har en matberedare! Ställ degen i kylskåpet i 30 minuter innan du delar den på hälften. Tryck ut den ena halvan av degen i pajformen, kvarta plommon & fyll hela pajbotten med dem. Jag använde en 5-6 plommon totalt, men de var stora plommon. Pudra 3 msk potatismjöl över plommonen. Blanda den kvarvarande degen med 1.5 dl råsocker & 2 tsk vaniljsocker. Nyp degen över plommonen. Sätt in i ugnen i 15 minuter innan du sänker värmen till 175 grader, baka pajen ytterligare 20-30 minuter - lite beroende på hur mycket plommon du använt. Känn efter med en tandpetare eller potatissticka så att plommonen är mjuka innan du tar ut pajen ur ugnen. Låt pajen svalna i 30 minuter innan du serverar den med valfritt tillbehör, vi körde på vaniljsås.
Kommentarer
Postat av: Matilda
Onomnom!
Angående kattlek så är det roligaste här att det inte ens hörs att de leker! De är totalt knäpptysta. Det enda som hörs är liksom rörelser, och när Kerstin sparkar Svante med baktassarna på hans huvud, då brukar det dunka till. Men annars, totalt ljudlös lek. Patrik brukar tycka att det nästan är lite läskigt ;)
Svar:
Ida
Trackback
